Ökat antal obetalda skulder
Skriftlig fråga 2007/08:883 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-04
- Anmäld
- 2008-03-04
- Besvarad
- 2008-03-12
- Svar anmält
- 2008-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 mars
Fråga
2007/08:883 Ökat antal obetalda skulder
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Under förra året inkom 912 000 ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden. Det är det högsta antalet någonsin. Antalet ansökningar om skuldsanering slog också rekord. Kronofogden fick in knappt 7 000 ansökningar, vilket är 78 procent fler än 2006.
En del av ökningen vad avser ansökningar om obetalda skulder utgörs av kommunikationsskulder och sms-lån. Kronofogden har heller aldrig tidigare drivit in så mycket pengar som under 2007. Nästan 9 miljarder kronor drevs in.
Kronofogdens undersökningar under året har visat att överskuldsättningen kostar samhället mellan 30 och 50 miljarder kronor per år, att det finns ca 400 000 personer som befarar att de inte kommer att kunna betala sina räkningar inom den närmaste framtiden samt att överskuldsatta personer har 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen.
Vilka initiativ avser finansministern att ta i syfte att minska antalet betalningsförelägganden, skuldsaneringar samt antalet överskuldbesatta personer?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:883 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:883 Ökat antal obetalda skulder
Justitieminister Beatrice Ask
Birgitta Eriksson har frågat finansministern vilka initiativ han avser att ta i syfte att minska antalet betalningsförelägganden, skuldsaneringar och överskuldsatta personer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Krediter av olika slag är numera ett naturligt inslag i de flesta privatekonomier. En kredit är oftast en förutsättning för att en enskild ska kunna skaffa en bostad eller starta ett företag. Baksidan är naturligtvis den risk som finns för att krediten inte kan betalas. Det drabbar låntagaren i form av betalningsanmärkningar, extra kostnader och svårigheter att få nya krediter men självklart också långivaren som inte får betalt.
Anledningarna till att betalningsproblem uppstår är av olika slag. Det behövs därför olika slag av åtgärder för att komma till rätta med problemen. Information och kunskap om riskerna med att ta krediter kan bidra till större förtänksamhet vid valet att ta en kredit och till att färre får problem med att hantera sina skulder. Kronofogdemyndighetens arbete i skolorna är ett exempel på en sådan åtgärd. I lagstiftningen finns krav på bland annat information om kostnader för krediter och kreditprövning för att minska risken för att en låntagare ska hamna i skuldproblem. För dem som av olika anledningar ändå hamnar i stora ekonomiska problem finns möjligheten till skuldsanering. Genom den nya skuldsaneringslagen har det blivit enklare att ansöka om skuldsanering. Detta är säkerligen den huvudsakliga anledningen till den stora ökningen av antalet ansökningar om skuldsanering.
Som jag tidigare redogjort för pågår nu en översyn av bland annat reglerna om krav på information till låntagare, om marknadsföring av konsumentkrediter och om kreditprövning (se till exemel interpellation 2007/08:183 samt svar på frågor 2007/08:577 och 2007/08:862). Regeringen har också tillsatt en utredning för att underlätta för överskuldsatta att komma ur skuldsättningen. Utredaren ska redovisa sina förslag den 15 september 2008.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.