Ökade löneskillnader i statlig förvaltning
Skriftlig fråga 2008/09:68 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-07
- Inlämnad
- 2008-10-07
- Besvarad
- 2008-10-15
- Svar anmält
- 2008-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:68 Ökade löneskillnader i statlig förvaltning
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Enligt Arbetsgivarverkets egen kartläggning har den oförklarliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten ökat det senaste året. Det är illa med tanke på att staten ska vara en förebild. Det är dock positivt att man på statlig nivå systematiskt försöker följa den osakliga löneskillnaden mellan kvinnor och män.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända utvecklingen och därmed minska den osakliga löneskillnaden i statlig förvaltning?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:68 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:68 Ökade löneskillnader i statlig förvaltning
Statsrådet Mats Odell
Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända utvecklingen och därmed minska den osakliga löneskillnaden i statlig förvaltning. Luciano Astudillo hänvisar till Arbetsgivarverkets kartläggning som visar att den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten har ökat det senaste året.
Regeringens mål är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. Under de senaste åren har så också varit fallet. Som framgår av såväl Arbetsgivarverkets rapport Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000–2007 som av budgetpropositionen för 2008 (uo 2 avsnitt 5) var de statsanställda kvinnornas genomsnittslön totalt sett 17,7 procent lägre än de statsanställda männens genomsnittslön år 2000. Detta sjönk till 14,3 procent år 2006 och till 13,9 procent år 2007. Man kan med andra ord konstatera att den totala utvecklingen går åt rätt håll. Den allra största delen av löneskillnaden beror på att kvinnor i större utsträckning än män befinner sig på befattningar och inom yrkeskategorier med en lägre genomsnittslön. Det är genom att arbeta med dessa bakgrundsfaktorer som vi framgångsrikt kan minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten.
Av rapporten framgår att även den oförklarade delen av löneskillnaderna, det vill säga den del som inte går att förklara med hjälp av variabler i lönestatistiken, har minskat över tid. År 2000 uppgick den till 1,8 procent. År 2007 hade den minskat till 1,3 procent. Det är dock korrekt att andelen ökade med 0,2 procentenheter mellan 2006 och 2007. Framtida mätningar kommer att visa om detta är en tillfällig eller en trendmässig ökning. Mot bakgrund av utvecklingen de senaste åren talar dock mycket för att den uppmätta ökningen är en tillfällig effekt av statistiska variationer. Det bör noteras i sammanhanget att en oförklarad löneskillnad inte definitionsmässigt är detsamma som en osaklig löneskillnad. Dock kan någon del av den oförklarade delen härröra sig från osakliga, ännu ej tillrättade, löneskillnader.
Regeringen ser det som angeläget att minska de löneskillnader mellan kvinnor och män som alltjämt finns i den statliga förvaltningen. Därför har vi slagit fast målsättningen att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Den viktigaste förklaringsfaktorn till dessa, totalt sett, är som nämnts att kvinnor i större utsträckning än män befinner sig på befattningar och inom yrkeskategorier med en lägre genomsnittslön. Regeringen har nyligen gett Verva, Verket för förvaltningsutveckling, i uppdrag att leda och samordna ett program för kvinnors karriärutveckling i staten. Det övergripande syftet med programmet är att andelen kvinnor på chefs- och expertfunktioner i staten ska öka och därigenom bidra till minskade löneskillnader mellan kvinnor och män i staten. Programmet, som kommer att involvera ett tjugotal större statliga myndigheter, ska löpa fram till slutet av 2010. Den totala kostnaden för uppdraget beräknas till 17,3 miljoner kronor. Detta är med andra ord en stor och viktig satsning för regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.