ökad segregation i gymnasieskolan
Skriftlig fråga 2004/05:1301 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-22
- Inlämnad
- 2005-03-22
- Besvarad
- 2005-03-30
- Svar anmält
- 2005-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1301
av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Ibrahim Baylan om ökad segregation i gymnasieskolanBåde i Stockholm och i Malmö förändrades antagningsförfarandet till gymnasieskolorna hösten 2000. Tidigare användes närhetsprincipen, det vill säga att eleverna hade förtur till den gymnasieskola som låg närmast bostaden. Eftersom städerna är mycket geografiskt segregerade innebar detta att skolorna också blev etniskt och socialt segregerade. För att råda bot på detta ändrade man till en betygsprincip, som innebär att den med högst betyg har förtur.
När reformen nu har utvärderats visar det sig att intentionerna inte infriades i någon av kommunerna. I Malmö kunde man se ytterst svaga förändringar av spridningen av elever med utländsk bakgrund, i Stockholm ökade både den etniska och den socioekonomiska segregationen @ den etniska segregationen närapå fördubblades!
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att minska segregationen i storstädernas gymnasieskolor?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1301 besvarad av Ibrahim Baylan
den 30 mars
Svar på fråga 2004/05:1301 om ökad segregation i gymnasieskolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska segregationen i storstädernas gymnasieskolor.
Uppgiften att minska det utanförskap som många svenskar med utländsk bakgrund lever i är ett av regeringens högst prioriterade områden. Den ökande segregationen är ett problem som för att kunna lösas kräver samlade insatser av flera samhällssektorer. Det är känt att många av de mest utsatta områdena är koncentrerade till storstäderna.
I skolor i segregerade områden finns ofta en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Detta har ofta att göra med elevernas socioekonomiska bakgrund. Myndigheten för skolutveckling har som sitt första och viktigaste uppdrag att under de närmaste åren arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden.
Ett av de viktigaste målen för gymnasieskolan är förstås att andelen elever fullföljer en gymnasieutbildning ska öka. Alla ska ha lika möjligheter att klara sin utbildning, oavsett bakgrund eller bostadsort.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) och i den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma @ rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) att ytterligare resurser behövs för att förstärka insatserna i skolor i segregerade områden och föreslog därför att det under 2006 och 2007 avsätts 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen har gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram en planering för hur strategiska överenskommelser ska träffas mellan myndigheten å ena sidan och kommuner och andra centrala aktörer, som till exempel universitet och högskolor, å andra sidan om användning av ovan nämnda medel. Planeringen ska innehålla en redogörelse för hur medlen kan användas så effektivt som möjligt. I de fall kommuner har tecknat lokala utvecklingsavtal så ska överenskommelserna samordnas med dessa. Myndigheten ska även föreslå regeringen hur medlen ska fördelas samt ta fram en modell för hur överenskommelserna ska utformas, följas upp och utvärderas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.