Ohälsan bland HBT-personer

Skriftlig fråga 2005/06:742 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-01-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2006-01-17
Besvarad
2006-01-19
Svar anmält
2006-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 januari

Fråga 2005/06:742 av Elina Linna (v) till statsrådet Morgan Johansson (s)

Ohälsan bland HBT-personer

Statens folkhälsoinstitut har nyligen presenterat en rapport om homo-, bi- och transsexuellas hälsa. Det visar sig att den psykiska ohälsan är betydligt större hos HBT-personer än bland heterosexuella. Ett exempel är andelen som försöker ta sitt liv som bland HBT-personer är dubbelt så hög som bland heterosexuella. En delförklaring till detta är enligt folkhälsoinstitutet den diskriminering som många homo-, bi- och transsexuella upplever och möter från sin omgivning.

Det är viktigt att det senare tydliggörs för att på det sättet peka på vilka åtgärder som behöver vidtas. I annat fall finns risken att dessa siffror bortförklaras som individrelaterade kopplat till den sexuella identiteten.

Mot bakgrund av den tidigare rapport som lades fram av HomO om brister och osynliggörande av HBT-frågor i socionomutbildningen finner jag det mycket angeläget att dessa frågor synliggörs. De som upplever oro, ängslan och depression ska inte heller riskera att mötas av oförstående och okunnig personal.

Min fråga till statsrådet är därför:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån de förslag som Statens folkhälsoinstitut lagt fram för att motverka ohälsan hos homo-, bi- och transsexuella?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:742 besvarad av Morgan Johansson

den 19 januari

Svar på fråga 2005/06:742 om ohälsan bland HBT-personer

Statsrådet Morgan Johansson

Elina Linna har frågat om jag avser att vidta några åtgärder utifrån de förslag som Statens folkhälsoinstitut lagt fram för att motverka ohälsan hos homo-, bi- och transsexuella.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har haft regeringens uppdrag att analysera hälsosituationen för homo- och bisexuella samt transpersoner (HBT-personer). Uppdraget avrapporterades den 23 december 2005. Två viktiga slutsatser är att psykisk ohälsa är betydligt mer utbredd bland HBT-personer än i den övriga befolkningen och att diskriminering är en betydelsefull bidragande orsak till detta.

Det är naturligtvis inte acceptabelt att människor utsätts för kränkande behandling eller bemötande på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning har förstärkts och ytterligare förstärkningar är på gång. I dag har vi ett skydd mot sådan diskriminering inom ett flertal samhällsområden. Det gäller bland annat inom arbetslivet och det sociala området. Ett förbud mot diskriminering av barn och elever inom skolväsendet förväntas träda i kraft under 2006. Ytterligare frågor som rör diskriminering utreds av den parlamentariska Diskrimineringskommittén. Kommittén ska bland annat överväga om ett skydd mot diskriminering av transpersoner bör införas. Kommittén lämnar sitt betänkande under februari 2006.

Inom det sociala området har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag kartlagt i vilken mån en persons sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. En slutsats är att dåligt bemötande främst beror på okunskap och ovana att möta människor som inte lever ett heterosexuellt liv. Socialstyrelsen har i december 2005 tagit upp detta förhållande i ett särskilt meddelande till socialnämnder, chefer och personal inom socialtjänsten. Socialstyrelsen arrangerade även förra året en konferens i ämnet, där jag själv deltog. Jag förutsätter att ansvariga inom socialtjänsten vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med problemet.

FHI:s rapport om hälsosituationen bland HBT-personer ska nu beredas inom Regeringskansliet. Den utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet för att motverka psykisk ohälsa bland HBT-personer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.