Nya isbrytare

Skriftlig fråga 2018/19:618 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-07
Överlämnad
2019-05-08
Anmäld
2019-05-09
Svarsdatum
2019-05-15
Besvarad
2019-05-15
Sista svarsdatum
2019-05-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Vi står inför betydande utmaningar inte minst klimatmässigt, vilket kommer att kräva ett aktivt arbete för att ställa om, såväl av industrin som på politisk nivå. Regeringen har i regeringsförklaringen varit tydlig med att klimatomställningen ska genomsyra politiken, att det klimatpolitiska ramverket ligger fast och att all relevant lagstiftning ska ses över. Detta är välkomna och nödvändiga åtgärder för omställningen.

Regeringen har också uttalat ett tydligt mål att flytta gods från vägtransporter till järnväg och sjöfart, som ett led i arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan och trängsel. Sjöfarten spelar också en viktig roll i transportsystemet både vad avser passagerartransporter för resande till och från Sverige och för svensk import och export. Cirka 90 procent av vårt lands export och import går via sjöfarten.

Sjöfartsverket har något av en nyckelroll genom ansvaret för de statliga farlederna, lotsning och isbrytning. Sjöfartsverket, som är ett affärsverk, har dock under en lång följd av år brottats med ekonomiska problem; inte minst investeringsbehov i den befintliga fartygsflottan inklusive nya isbrytare utgör betydande ekonomiska utmaningar.

De isbrytare som finns inom Sjöfartsverkets verksamhet i dag är från1970- och 1980-talet. Samtliga börjar bli slitna och skulle behöva bytas ut. Vi kan aldrig i förtid säga hur vintrarna blir, och om det blir tuffa vintrar framöver så kan det finnas en risk för att isbrytningen inte kommer att kunna klara sig inom utsatt tid. I dag har Sverige och Finland ett bra upparbetat samarbete när det gäller isbrytning och dessutom förs samtal med Estland om avtal för isbrytning.

När det gäller nya isbrytare har flera aktörer inom svensk industri uttalat sig positiva till att kunna vara med i arbetet med att ta fram nya isbrytare. Industrin har sagt att man vill vara en partner till svenska staten rörande kommande införskaffning. Detta är något som kan ses som mycket positivt då det skapar arbetstillfällen, forskning, utbildning med mera i Sverige. Ett samarbete med industrin skulle inte bara ge nya isbrytare utan även stärka hela den svenska maritima industrin samt Sverige som sjöfartsnation.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur ser ministern på behovet av nya isbrytare och hur finansiering av dessa ska ske?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:618 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)




Svar på fråga 2018/19:618 av Mikael Larsson (C)
Nya Isbrytare

Mikael Larsson har frågat mig hur jag ser på behovet av nya isbrytare och hur finansiering av dessa ska ske.

Sjöfartsverket ansvarar för rikets isbrytning och leder verksamheten. Sjöfartsverket har fem egna isbrytare: Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer samt andra fartyg med isbrytande förmåga. Det finns också sedan lång tid tillbaka ett väl utvecklat samarbete med främst Finland när det gäller att använda de gemensamma isbrytarresurserna på ett kostnadseffektivt sätt i Östersjöregionen.

Svensk industris konkurrenskraft är beroende av att sjöfarten fungerar året runt och att isbrytningsverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt även under de svåraste vinterförhållanden.

Det är riktigt som Mikael Larsson påstår att flertalet av Sjöfartsverkets isbrytare är byggda på 1970-talet och börjar bli åldersstigna och slitna. Det är viktigt att Sjöfartsverket kan bedriva en effektiv isbrytningsverksamhet och det var därför regeringen i senaste budgetpropositionen ställde sig bakom Sjöfartsverkets investeringsplan på 30 miljoner kronor för 2019 vilket inneburit att Sjöfartsverket påbörjat arbetet med en designfas.

Stockholm den 13 maj 2019

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.