Ny finansmarknadsutredning
Skriftlig fråga 2008/09:1011 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-06-04
- Anmäld
- 2009-06-05
- Besvarad
- 2009-06-10
- Svar anmält
- 2009-06-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
Fråga
2008/09:1011 Ny finansmarknadsutredning
av Hans Olsson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
En finansmarknadsutredning tillsattes 1997 för att utreda den svenska finansiella sektorns internationella konkurrenskraft. Utredningen gav ett antal svenska och utländska experter i uppdrag att utarbeta specialstudier till utredningen.
Den globala och akuta ekonomiska krisen har givetvis inneburit behov av kontinuerliga politiska initiativ på finansmarknadsområdet. Samtidigt har också krisen visat på behovet av en ny, fördjupad studie av den finansiella sektorn och dess påverkan på den reala ekonomin och jobben. Det finns också ett starkt behov av ökad politisk debatt om och större parlamentarisk insyn i finansmarknadsfrågorna. Krav på expertstyre har alltid utgjort en utmaning för demokratin men ekonomi är alltför viktigt för att enbart överlåtas åt experter. Riksgäldskontoret har varit en viktig aktör i hanterandet av de finansiella problemen i Sverige. Statsrådet har avvisat krav på riksdagsrepresentation i Riksgäldens styrelse trots att Riksbanken har det. En bred parlamentarisk utredning av finansmarknaden borde övervägas, vars uppdrag också vore att se över den demokratiska insynen i organ som Riksgälden.
Hur avser statsrådet att se över de finansiella systemen i Sverige och i denna översyn också stärka den demokratiska insynen?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1011 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:1011 Ny finansmarknadsutredning
Statsrådet Mats Odell
Hans Olsson har frågat mig angående översynen av de finansiella systemen i Sverige och hur den demokratiska insynen avses att stärkas.
Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i Sverige behöver förbättras, vidare måste de framtida riskerna inom området minska. Regeringen har därför tillsatt en finansmarknadskommitté. Jämte kommittén ska det bildas en referensgrupp för så kallade rundabordssamtal med ledande företrädare från finansmarknaden under ledning av finansmarknadsministern.
Finansmarknadskommittén är en form av finansmarknadsutredning men med representation från både bransch och staten. Avsikten är att kommittén ska utgöra ett forum för dialog och samråd kring den finansiella sektorns villkor. Kommittén ska därmed främja den finansiella sektorns stabilitet, förtroende, effektivitet och utvecklingsmöjligheter. Arbetet kommer att bedrivas genom att kommittén aktualiserar olika frågeställningar och förslag och inhämtar synpunkter från ett stort antal aktörer och intressenter inom finansmarknaden. I detta sammanhang kan även synpunkter inhämtas från andra samhällsområden.
Syftet med Finansmarknadskommittén är bland annat att fortsätta det arbete som Finansmarknadsutredningen gjorde, men genom att tidigt involvera aktörerna hoppas regeringen att arbetet ska resultera i förslag med en bredare förankring även i finanssektorn.
När det gäller den demokratiska insynen i våra myndigheter är öppenhet och möjlighet till ansvarsutkrävande två områden som regeringen prioriterat i samband med viktiga reformer inom myndighetsstyrningen och utnämningspolitiken. De förändringar som gjorts inom utnämningspolitiken såsom till exempel öppna ansökningsförfaranden, och kravprofiler syftar till att minska risken för politisk styrning av myndigheterna eller att styrelseuppdrag blir en del av en utnämningspolitik som belönar dem som har partibok.
Genom renodlingen av myndighetsstyrningen har regeringen bland annat avskaffat styrelser med begränsat ansvar. Nyordningen innebär att myndigheter med styrelse tillsammans med myndighetschefen har ett fullständigt ansvar för verksamheten. Myndigheter som är enrådighetsverk där är myndighetschefen ensamt ansvarig. Styrelserna sätts samman efter vilka kompetenser som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det utesluter inte att människor med bakgrund i politiska partier väljs in, men det är inte ett eget kriterium när ledamöter utses.
Hur myndigheterna och deras styrelser och ledningar fullgjort sitt uppdrag utvärderas årligen av regeringen, som redovisar detta antingen i skrivelser till riksdagen eller som en del av den årliga budgetpropositionen. Därmed tydliggörs rollfördelningen i statsförvaltningen mellan självständiga myndigheter och den politiska styrningen och utvärderingen. Det är en ordning som regeringen avser att bibehålla.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.