Nedgrävning av kraftledningar utifrån ett säkerhetsperspektiv

Skriftlig fråga 2024/25:718 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-01-23
Överlämnad
2025-01-24
Anmäld
2025-01-28
Besvarad
2025-02-05
Svarsdatum
2025-02-05
Sista svarsdatum
2025-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Under de kommande åren kommer vi att behöva producera mer el och energi i Sverige. Till detta kommer på sina håll både stamnät och regionnät att behöva renoveras och kanske också byggas ut.

På många håll håller nu både stamnät och regionnät på att renoveras eller byggas ut. Detta sker bland annat i Västmanland, Sörmland och Västra Götaland. En del i detta är självklart att få fram den el som produceras, men det är också en äganderättsfråga. Det är dessutom en fråga utifrån det säkerhetspolitiska läget.

På en del håll kommer tyvärr kanske människor att tvingas flytta för att nya ledningar ska dras fram. Det blir då även svårare att exempelvis producera livsmedel när stora ledningsgator ska tas i anspråk.

Utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv men också för att gynna äganderätten bör ett sätt vara att gräva ned ledningar. Här borde staten gå före och se till att dess egna bolag och verk verkligen tittar på detta och tar till sig ny kunskap och kompetens. Att gräva ned ledningar bör försvåra för främmande makt att utföra sabotage mot ledningarna. Vi har ju sett hur civil infrastruktur som luftledningar i Ukraina utsätts i de hemska krig som Ryssland startat.

Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch blir därför:

 

Avser ministern att verka för att fler kraftledningar i stam- och regionnätet grävs ned utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv och ett äganderättsperspektiv?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:718 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2024/25:718 Nedgrävning av kraftledningar utifrån ett säkerhetsperspektiv

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:718 av Mikael Larsson (C)
Nedgrävning av kraftledningar utifrån ett säkerhetsperspektiv

Mikael Larsson har frågat mig om jag avser att verka för att fler kraftledningar i stam- och regionnätet grävs ned utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv och ett äganderättsperspektiv.

Med den elektrifiering som samhället står inför väntas elbehovet i Sverige öka kraftigt. För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet krävs en omfattande, snabb och ändamålsenlig utbyggnad av bland annat elnätet.

Regeringen beslutade den 30 januari i år om ändringar i förordningen (2021:808) om nätkoncession. De nya bestämmelserna anger att elledningar för 130 kV och högre som huvudregel ska byggas som luftledning. Det finns dock flera undantag för särskilda fall när det kan vara motiverat att anlägga mark- eller sjökabel. Det är Svenska kraftnät och elnätsföretagen som planerar, bygger och driver det svenska elnätet, och de ansvarar för att ansöka om den lösning som de bedömer mest lämplig i det enskilda fallet.

En ansökan om nätkoncession för linje prövas mot reglerna i ellagen och miljöbalken. Påverkan på intressen som omfattas av äganderätten, t.ex. jord- och skogsbruk, är några exempel på aspekter som ska beaktas i prövningen av om verksamheten ska tillåtas eller inte. Det ankommer på prövande och överprövande myndigheter att tillämpa reglerna och göra dessa bedömningar utifrån förutsättningarna för varje enskild ansökan.

Det är, som Mikael Larsson själv skriver, känt att luftledningar kan vara mer utsatta för yttre påverkan än nedgrävda kablar. Det är dock betydligt enklare att felsöka, reparera och bygga upp en reparationsberedskap kring dessa ledningar. Jag har förtroende för att Svenska kraftnät tillsammans med elnätsföretagen i sin planering tar hänsyn till dessa aspekter

Svenska kraftnät har även ett elberedskapsanslag som bland annat används för att lagerhålla materiel och utbilda personal för reparation av elnät. Därtill har regeringen aktiverat civilplikten inom elförsörjningsområdet och gett Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra åtgärder för att skriva in, utbilda och krigsplacera civilpliktiga. Arbetet ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 15 februari 2029.

Stockholm den 5 februari 2025

 

 

 

Ebba Busch

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.