Näringspolitik mot arbetslösheten
Skriftlig fråga 2009/10:927 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-06-21
- Inlämnad
- 2010-06-21
- Besvarad
- 2010-06-30
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juni
Fråga
2009/10:927 Näringspolitik mot arbetslösheten
av Hans Olsson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Sverige har en hög nivå på arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten har ökat under statsrådets tid som näringsminister, otillräckliga och felaktiga näringspolitiska åtgärder har vidtagits.
Arbetsförmedlingens statistik för maj 2010 visar på en ökande arbetslöshet i min hemkommun Borås och i hela Västra Götaland.
Vilka näringspolitiska initiativ avser näringsministern att ta för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Västra Götaland och i Borås?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:927 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2009/10:927 Näringspolitik mot arbetslösheten
Näringsminister Maud Olofsson
Hans Olsson har frågat mig vilka näringspolitiska initiativ jag avser att ta för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Västra Götaland och i Borås.
Sverige och många andra länder har haft den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Den globala krisen har naturligtvis påverkat sysselsättningen och tillväxten även i Sverige. Regeringen har vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att stimulera efterfrågan och dämpa fallet i sysselsättningen samt för att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid.
Regeringens långsiktiga sysselsättningspolitik samt krisåtgärder har bidragit till att Sverige har klarat den globala finanskrisen och lågkonjunkturen bättre än många andra länder. I 2010 års ekonomiska vårproposition bedömer regeringen dessutom att den ekonomiska utvecklingen blir mer positiv vad gäller tillväxt och arbetsmarknad jämfört med prognoserna som gjordes i budgetpropositionen för 2010. Många andra bedömare, däribland Riksbanken, räknar med att sysselsättningen under 2010 utvecklas starkare än vad de tidigare trodde. Det bör även noteras att under första kvartalet 2010 var 125 000 fler sysselsatta än första kvartalet 2006.
Den ekonomiska krisen har drabbat vissa kommuner, regioner och branscher särskilt. Regeringen har därför noga följt utvecklingen av varsel med stöd av regionala samordnare. Syftet är att bidra till en förstärkt samordning av aktörer och befintliga resurser på regional och lokal nivå för att kunna möta behoven hos individer och företag som drabbats av den ekonomiska krisen. Arbetet har visat på värdet av långsiktiga strategier som grund för snabba beslut om åtgärder i en krissituation. Arbetssättet har även uppmärksammats av OECD, som ett gott exempel på hur samordning mellan olika sektorsområden på både regional och nationell nivå kan skapas.
Arbetssättet är kännetecknande för regeringens regionala tillväxtpolitik som bygger på långsiktiga strategier kombinerade med ett starkt regionalt och lokalt inflytande. Den nationella utvecklingskraften är nämligen beroende av hur väl de unika förutsättningarna som finns lokalt och regionalt tas till vara.
Det är regeringens uppfattning att tillväxt och konkurrenskraft framför allt främjas av goda generella villkor för företagande och entreprenörskap. Därför genomför regeringen 172 insatser för ett bättre företagsklimat under mandatperioden. Dessa insatser gör det enklare och billigare att anställa, mer lönsamt att starta och driva företag och bidrar till att den administrativa bördan för företagare minskar.
Regeringen har gjort det billigare och enklare att anställa unga, bland annat genom kraftfulla nedsättningar av arbetsgivaravgifterna. För unga upp till 26 år har arbetsgivargifterna mer än halverats. För arbetslösa unga finns även så kallade nystartsjobb, vilket medför ekonomisk kompensation motsvarande dubbla arbetsgivaravgifterna för arbetsgivarna. För att fler unga ska starta och driva företag har regeringen halverat egenavgifterna för personer upp till 26 år och förbättrat möjligheterna för unga att ta del av stöd till start av näringsverksamhet.
Regeringen har antagit en entreprenörskapsstrategi inom utbildningssystemet och satsar på innovationsmiljöer för unga. Förändringar inom gymnasieskolan, förbättrad samverkan mellan utbildning och näringsliv, införandet av yrkesutbildningar och lärlingsplatser är ytterligare exempel på insatser för att öka anställningsbarheten och företagandet bland unga.
Det är min och regeringens uppfattning att alla dessa åtgärder stärker företagsklimatet och därmed förutsättningarna för hög sysselsättning och tillväxt. Åtgärderna underlättar också för unga att komma in på arbetsmarknaden. Arbetet med att förbättra företagsklimatet samt med att göra det enklare och billigare att anställa måste fortsätta även under kommande år. Den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet visar att Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra västländer att klara sig och gå stärkt ur krisen. Detta tack vare regeringens ansvarsfulla politik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.