Möjligheter för fler att studera vidare
Skriftlig fråga 2022/23:196 av Niklas Sigvardsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-20
- Överlämnad
- 2022-12-20
- Anmäld
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2023-01-03
- Svarsdatum
- 2023-01-18
- Besvarad
- 2023-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Regeringen har under hela hösten påstått att man vill ge fler chansen att studera vidare. Envist påstår ministern att det görs historiska satsningar på vuxenutbildningen. Det hade varit glädjande om det faktiskt var på det sättet. Det skulle innebära att fler skulle få chansen att studera vidare, speciellt i ett läge med annalkande lågkonjunktur, större ungdomskullar och omställningsstudiestödet. Men så är inte fallet.
I den budget som i dagarna debatteras och beslutas saknas pengar för att fler ska kunna utbilda sig. I jämförelse med 2022 års budet minskar stödet till vuxenutbildningen med 1,23 miljarder kronor. Stödet till yrkeshögskolorna minskar med 104 miljoner kronor. Lägger man till neddragningen på folkbildningen på våra folkhögskolor på 492 miljoner kronor är neddragningarna uppe på 1,8 miljarder kronor, eller i antalet platser räknat cirka 30 000 platser. Om man vill vara hård kan man också undra om den uteblivna satsningen på fler platser på högskolor och universitet också är en besparing, men detta är vi snälla nog att inte räkna med.
Vi är alltså i ett läge där ungdomskullarna ökar och över 22 000 personer har sökt det nya omställningsstudiestödet. Då kan man fråga sig var alla dessa studenter ska få plats.
Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är följande:
Vad avser ministern att göra för att fler ska kunna studera vidare och kompetensutveckla sig mot bakgrund av den budget som väntas beslutas i dagarna?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:196 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2022/23:196 av Niklas Sigvardsson (S) Möjligheter för fler att studera vidare
Niklas Sigvardsson har frågat mig om vad jag avser att göra för att fler ska kunna studera vidare och kompetensutveckla sig mot bakgrund av den budget som väntas beslutas i dagarna. Riksdagen beslutade om budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) i slutet av 2022.
Som jag förstår frågan rör den främst yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux), yrkeshögskola och folkbildning. Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning. Yrkesutbildningar spelar en viktig roll för att fler ska kunna komma i arbete och för att undvika att långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Den bristande matchningen på arbetsmarknaden beror delvis på att arbetssökande inte har den kompetens som efterfrågas. Därför behövs fortsatta satsningar på yrkesutbildning för vuxna i hela landet. Kompetensförsörjningen till välfärden och det privata näringslivet är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Den är också viktig för den gröna omställningen och för att vi ska nå klimatmålen.
Regionalt yrkesvux har byggts ut kraftigt de senaste åren och nådde 2022, i spåren av pandemin, sin största omfattning någonsin. Ett omfattande statligt stöd till kommunerna är fortsatt nödvändigt för att kunna möta behoven på arbetsmarknaden och för att stärka integrationen av utrikes födda. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar inom regionalt yrkesvux, som innebär att yrkesutbildning kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk, möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete. Riksdagen har, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux där 270 miljoner kronor tillförs för 2023. Totalt sett kommer då statsbidraget för regionalt yrkesvux att ligga på ungefär dubbelt så hög nivå 2023 som före pandemin. Regeringen bedömer att den nya nivån ligger i linje med vad kommunerna faktiskt kan genomföra.
Yrkeshögskolan är betydelsefull när det gäller att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och främja matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen anser därför att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan även i fortsättningen ska ligga på en hög nivå. Riksdagen har i enlighet regeringens förslag beslutat att 43 miljoner kronor ska tillföras för 2023 för att även framöver täcka privata utbildningsanordnares ökade kostnader för mervärdesskatt vid anlitande av inhyrd personal i undervisningen i yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har byggts ut kraftigt och det är viktigt eftersom behoven av yrkeshögskolekompetens är fortsatt stora i både det privata näringslivet och i välfärden. Under 2022 fanns det knappt 50 000 årsplatser inom yrkeshögskolan och enligt Myndigheten för yrkeshögskolans beräkningar kommer den nivån att kunna behållas ungefärligen även under 2023.
Riksdagen har, i enlighet med regeringens förslag, beslutat att ca 4,6 miljarder kronor ska fördelas till folkbildningen. Under pandemin har tillfälliga extra medel tillförts i omgångar och dessa medel upphörde, som tidigare aviserats, vid utgången av 2022. Regeringen har i sina prioriteringar bedömt att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstår och tilldelningen av medel har därför nu återgått till sin normala nivå. Folkhögskolorna kommer även i fortsättningen att få ett stort statsbidrag och har inom ramen för bidraget möjlighet att anordna utbildningar med olika inriktningar, t.ex. mot yrken inom vård och omsorg.
Riksdagen beslutade den 8 juni 2022 om propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176, bet. 2021/22:AU12, rskr. 2021/22:365). Reformen lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter och kommer innebära att fler vuxna som är yrkesverksamma söker sig till utbildning. Regeringen kommer noggrant att följa frågan om hur utbildningsutbudet möter en ny efterfrågan för att kunna vidta åtgärder om det behövs.
Stockholm den 18 januari 2023
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.