Merkostnadsersättning

Skriftlig fråga 2017/18:648 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-24
Överlämnad
2018-01-24
Anmäld
2018-01-25
Svarsdatum
2018-01-31
Sista svarsdatum
2018-01-31
Besvarad
2018-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

I dag kan den som har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning få så kallad handikappersättning från staten. Ersättningen betalas ut i tre olika nivåer. Som lägst med 1 344 kronor per månad och som högst med 2 576 kronor per månad. Som merkostnader räknas bland annat läkemedel, specialkost, hemtjänstavgifter och extra slitage på kläder. Utöver rena merkostnader är det också möjligt att få ersättning för hjälp i vardagen med saker som tvätt, personlig hygien och att ta sig till och från arbetet.

Enligt den lagrådsremiss om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning som regeringen beslutade den 23 november 2017 ska nuvarande handikappersättning avskaffas och ersättas med en så kallad merkostnadsersättning.

Den som har en kraftig synnedsättning har kunnat få ett schablonbelopp genom Försäkringskassan – fritt att disponera för extra kostnader som funktionsnedsättningen medför. Det kan till exempel röra sig om högre kostnader för att vi som har en synnedsättning inte kan se extrapriser och erbjudanden, resor med taxi när cykel och gång skulle varit det naturliga valet, ökat slitage på skor och kläder eller kostnader för städning och underhåll av hemmet som andra inte har.

Den som söker merkostnadsersättning blir med förslaget tvungen att redogöra för sina löpande vardagskostnader inför Försäkringskassan. Utifrån det kan den enskilde få kompensation för vissa utgifter som går att koppla till funktionsnedsättningen. Men sådant som utgör de största utgifterna, behov av hjälp i form av exempelvis ledsagning eller stöd under semestern, ska inte få räknas med. Förslaget drabbar inte bara synskadades ekonomi, vardagsliv och personliga integritet utan det skulle också minska denna grupps egenmakt och självbestämmande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilken konsekvensanalys gör ministern och regeringen av hur förändringen kommer att påverka den som exempelvis har en kraftig synnedsättning och mister den nuvarande schablonen samt andra individer som har handikappersättning i dag?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:648 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)




Svar på fråga 2017/18:648 av Ann-Britt Åsebol (M)
Merkostnadsersättning

Ann-Britt Åsebol har frågat mig vilken konsekvensanalys regeringen gör med anledning av att handikappersättningen ska avskaffas och ersättas med en merkostnadsersättning och hur det kommer att påverka den som exempelvis har en kraftig synnedsättning och mister det nuvarande schablonbeloppet samt andra individer som har handikappersättning idag.

Dagens handikappersättning har rötterna i den blindhetsersättning som infördes redan 1934. I dag kan en person oberoende av typen av funktionsnedsättning beviljas handikappersättning. För blinda och personer med gravt nedsatt hörsel gäller emellertid fortfarande särskilda regler i och med att de är garanterade handikappersättning med en viss nivå. För övriga grupper med funktionsnedsättning baseras beslutet om handikappersättning på en individuell bedömning av den enskildes merkostnader och hjälpbehov.

Sedan handikappersättningen infördes 1975 har den i stort sett förblivit oförändrad. Regeringen har i lagrådsremissen Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning lämnat förslag på ett mer modernt och sammanhållet system för ersättning. Den nya ersättningen för merkostnader föreslås bli mer generös jämfört med dagens stöd genom att insteget för att få ersättning med den lägsta nivån sänks och taket för ersättning med den högsta nivån höjs något. Däremot föreslås merkostnadsersättningen inte innehålla några särskilda regler för blinda och personer med gravt nedsatt hörsel motsvarande de bestämmelser som finns i den nuvarande handikappersättningen. En särreglering för personer med vissa diagnoser stämmer inte överens med dagens funktionshinderspolitik och en persons rätt till ersättning, oavsett diagnos, bör fastställas efter en individuell bedömning. För regeringen är det en grundläggande princip att personer som har behov av ersättning från våra gemensamt finansierade socialförsäkringar behandlas lika.

Personer med gravt nedsatt syn och hörsel kommer framöver, på samma sätt som övriga personer med funktionsnedsättning, att kunna ansöka om den nya merkostnadsersättningen och beviljas ersättning efter en bedömning av hur behovet ser ut i det enskilda fallet. Om en person har merkostnader för bland annat hjälp i den dagliga livsföringen som beror på funktionsnedsättning, tex. kostnader för städhjälp, avgifter för hemtjänst eller avgifter för ledsagning enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, så kommer han eller hon att kunna få sådana kostnader ersätta av den nya merkostnadsersättningen om villkoren för förmånen är uppfyllda. Ersättning lämnas i sådana fall med vissa fasta schablonbelopp

Förslagen som ligger till grund för lagrådsremissen har tagits fram i dialog med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

Stockholm den 31 januari 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.