Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mediecensur i kriget mot terrorism

Skriftlig fråga 2002/03:97 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-08
Inlämnad
2002-11-08
Besvarad
2002-11-13
Svar anmält
2002-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 november

Fråga 2002/03:97

 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Mona Sahlin om mediecensur i kriget mot terrorism

Rysslands parlament har skärpt reglerna för massmediernas agerande för att hindra närgången bevakning av myndigheternas framtida antiterroristinsatser. Enligt de nya lagarna kommer massmedierapporter om insatser av specialstyrkor och om vad som händer i de krishögkvarter som inrättas vid terroristattacker att kunna leda till åtal. Ändringarna innebär också att utrymmet för rapportering om konflikten i Tjetjenien krymper; nyhetsrapporter som är kritiska mot väntade operationer av speicalstyrkor i liknande situationer blir förbjudna.

"Propaganda" och kritik mot antiterroriståtgärder förbjuds också i de nya reglerna.

Reglerna är så vaga att de kan användas för att helt stoppa all oberoende rapportering om terrorism och insatserna som används för att förebygga terrorism. Reglerna har kritiserats av det ryska journalistförbundet. Det är en farlig trend då regeringar börjar gömma sig bakom ordet "terrorism" för att legitimera åtgärder som urholkar yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Hur avser ministern att agera för att förmå den ryska regeringen att inte inskränka mediers möjlighet att bevaka, rapportera och kritisera den ryska regeringens antiterroristinsatser?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:97 besvarad av Anna Lindh

den 13 november

Svar på fråga 2002/03:97 om mediecensur i kriget mot terrorism

Utrikesminister Anna Lindh

Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Mona Sahlin hur regeringen avser att agera för att förmå den ryska regeringen att inte inskränka mediernas möjlighet att bevaka, rapportera och kritisera den ryska regeringens antiterroristinsatser. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den ryska duman har antagit ändringar i medielagen som bland annat innebär förbud mot återgivande av terroristers uttalanden i massmedierna och förbud mot redogörelser av den taktik som används vid terroristbekämpning. Därutöver har det ryska pressministeriet lagt fram förslag till rekommendationer för hur pressen bör arbeta vid extraordinära händelser. Rekommendationerna går i samma riktning som dumans lagändringar och ska diskuteras med en lobbygrupp bestående av inflytelserika mediechefer. Avsikten är att förmå branschen att utöva självreglering. Ryska journalistfacket anser att sådana rekommendationer, av legitimitetsskäl, måste utarbetas och antas av facket självt.

Den ryska regeringens åtgärder är utan tvekan färgade av gisslandramat i Moskva. Förändringarna har redan vållat debatt i Ryssland. Från journalisthåll framhålls att den nya lagstiftningen och rekommendationerna inte enbart har tillkommit för att kontrollera rapporteringen av händelser som gisslandramat, utan också utgör ett sätt för den ryska regeringen att förhindra insyn i vad som pågår i Tjetjenien.

De ryska myndigheterna, å sin sida, hävdar att de föreslagna ändringarna till viss del har hämtats från västlig presslagstiftning- och etik, samt att mycket i den nya lagstiftningen redan finns i den antiterroristlagstiftning som tidigare har antagits.

För svenskt vidkommande är det viktigt att uppmärksamma hur den nya lagstiftningen genomförs i praktiken. Att strukturera samarbetet mellan medier och myndigheter får inte utnyttjas för godtycklig kontrollutövning av journalister och minskade möjligheter till rapportering från till exempel kriget i Tjetjenien.

Respekten för demokratiska fri- och rättigheter är en grundförutsättning för att Sveriges och EU:s samarbete med Ryssland ska kunna utvecklas. Sverige har länge, både bilateralt och genom EU, understrukit vikten av fria och oberoende medier för framväxten av ett demokratiskt samhälle. Frågan återkommer på dagordningen såväl vid toppmöten mellan EU och Ryssland som i våra egna kontakter med företrädare för den ryska regeringen, och vi kommer fortsätta att framföra vår oro över brister på detta område så länge det finns behov av att göra detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.