medelålders kvinnliga bilförare

Skriftlig fråga 2002/03:1280 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-08-06
Besvarad
2003-08-20
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 augusti

Fråga 2002/03:1280

av Carina Adolfsson Elgestam (s) till vice statsminister Margareta Winberg om medelålders kvinnliga bilförare

Det har framkommit att många medelålders kvinnor betalar mer än jämnåriga män för en bilförsäkring. Så här motiverar Folksam detta förhållande i en skrivelse riktad till bolagets medelålders kvinnliga försäkringstagare: "Så även om du själv har kört prickfritt i alla år får du alltså vara med och betala för den samlade risk som alla kvinnliga bilister i din ålder utgör. Och det är faktiskt så att gruppen medelålders kvinnliga bilister råkar ut för avgjort fler missöden och olyckor i trafiken än manliga bilister i motsvarande ålder." Det är svårt att förstå varför könet ska avgöra försäkringspremiens storlek, inte hur jag som individ uppträder i trafiken. Den svenska regeringen bedriver ett målmedvetet jämställdhetsarbete. Ett viktigt inslag i det arbetet är att uppmärksamma egendomligheter av det slag som här har redovisats genom till exempel en dialog med berörda företag eller organisationer. Det bör ske också i detta fall.

Jag vill fråga jämställdhetsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta med anledning av försäkringsbolagens syn på medelålders kvinnliga bilförare.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1280 besvarad av Gunnar Lund

den 20 augusti

Svar på fråga 2002/03:1280 om medelålders kvinnliga bilförare

Statsrådet Gunnar Lund

Carina Adolfsson Elgestam har frågat statsrådet Margareta Winberg vilka åtgärder hon är beredd att vidta med anledning av försäkringsbolagens syn på medelålders kvinnliga bilförare. Enligt Carina Adolfsson Elgestam har det framkommit att många medelålders kvinnor betalar mer än jämnåriga män för bilförsäkring och hon menar att det är svårt att förstå varför könet ska avgöra försäkringspremiens storlek och inte hur individen uppträder i trafiken.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Varje försäkringsbolag får enligt lagstiftningen självt bestämma vilka faktorer som ska ligga till grund för premieberäkningen. Premien bestäms utifrån ett flertal faktorer som till exempel kön, ålder, fordonsmodell och tidigare inträffade skador. Som Carina Adolfsson Elgestam påpekar förekommer det därför att vissa grupper av individer betalar högre premier för trafikförsäkring baserat på bland annat kön och ålder. Detta gäller inte endast medelålders kvinnor utan även exempelvis unga män.

Frågan om så kallade könsneutrala premier har nyligen uppmärksammats genom en interpellation (interpellation 2002/03:112) rörande vissa privata pensionsförsäkringar, för vilka kvinnor i regel betalar högre premier än män för motsvarande försäkring på grund av längre livslängd. Frågeställningen har också belysts i det slutbetänkande (SOU 2002:30 Märkvärdig jämställdhet) som överlämnades till regeringen i mars 2002 av Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Svenska Försäkringsförbundets syn på pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid är bland annat att premierna ska göras könsneutrala. Jag är av samma uppfattning. Några motsvarande diskussioner kring premiesättningen inom trafikförsäkring pågår för närvarande inte.

Det finns visserligen avgörande skillnader mellan pensionsförsäkring och trafikförsäkring. Trafikförsäkring är en skadeförsäkring och omfattar vanligtvis korta avtalsperioder. Premien baseras på statistik över tidigare skadeutfall. Den enskilde kan på grund av den korta avtalstiden enkelt byta till ett annat bolag som ger bättre villkor och kan därmed påverka försäkringsbolagens prissättning. Pensionsförsäkring är å sin sida en livförsäkring med syfte att bidra till den framtida försörjningen och omfattar i allmänhet långa avtalsperioder. Premieantagandena, främst om livslängd, är här mer osäkra. Möjligheterna att byta försäkringsbolag är inte heller lika stora.

Jag anser att försäkringspremier i princip bör vara könsneutrala. Intresset av att försäkringsbolagen använder ett så brett underlag som möjligt för den riskbedömning som ska göras vid premiesättningen måste vägas mot det långsiktiga arbetet att utmönstra könstillhörighet som ett särskiljande kriterium såväl inom försäkring som i samhället i stort.

Eftersom försäkring ligger inom mitt ansvarsområde för jag en kontinuerlig dialog med företrädarna för försäkringsbranschen. Jag har i den dialogen möjlighet att följa och diskutera utvecklingen även i fråga om premiesättningen. Som jag framhöll i det tidigare interpellationssvaret vill jag dock också påpeka att frågan inte endast kan behandlas utifrån ett svenskt perspektiv. Försäkringsmarknaden är i dag i hög grad internationell och olika premiesättning för kvinnor och män förekommer i hela världen. För att undvika en snedvridning av konkurrensen som ett ensidigt svenskt agerande skulle kunna leda till följer och deltar Sverige även i de diskussioner som förs i frågan inom ramen för EU-arbetet och annat internationellt arbete.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.