Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mäns våld mot kvinnor

Skriftlig fråga 2002/03:664 av Järlesjö, Ina (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-13
Inlämnad
2003-03-13
Besvarad
2003-03-19
Svar anmält
2003-03-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 mars

Fråga 2002/03:664

 av Ina Järlesjö (kd) till justitieminister Thomas Bodström om mäns våld mot kvinnor

Den yttersta bristen på jämställdhet tar sig uttryck i det ökande våldet mot kvinnor. Under det senaste året ökade antalet misshandelsfall med 5 % och ligger nu på 21 420 anmälda fall. Två tredjedelar av våldsbrotten mot kvinnor begås inomhus av en för kvinnan sedan tidigare bekant person. Endast var femte anmälan leder till åtal.

När vi läser i medierna betecknas våldet mot kvinnor ofta som en "familjetragedi", man väljer alltså att försköna den sanning som egentligen heter mäns våld mot kvinnor.

Varför slår han? Den frågan blir det mest relevanta i sammanhanget. Vårt samhälle väljer många gånger att i stället ifrågasätta varför kvinnan inte lämnar mannen och med det lägger man hela ansvaret på henne, när ansvaret i själva verket ligger på den som slår.

Min fråga till ministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att få till stånd en attitydförändring vad gäller mäns våld mot kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:664 besvarad av Margareta Winberg

den 19 mars

Svar på fråga 2002/03:664 om mäns våld mot kvinnor

Vice statsminister Margareta Winberg

Ina Järlesjö (kd) har frågat justitieminister Thomas Bodström vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att få till stånd en attitydförändring vad gäller mäns våld mot kvinnor. Då arbetsfördelningen i regeringen är sådan har frågan överlämnats till mig.

Jag är glad att den frågan ställs och som svar vill jag anföra följande:

År 2002 anmäldes 21 420 misshandelsbrott mot kvinnor till polisen. Det är en ökning med 5 % jämfört med 2001. Det går dock inte att dra slutsatsen att det faktiska antalet brott ökat. Vi vet sedan tidigare att benägenheten att anmäla spelar en mycket stor roll. Om det är så att anmälningsbenägenheten ökar, är det en positiv utveckling då det visar på att kvinnor alltmer vågar anmäla detta brott. De vet att de kan få hjälp.

För 2001 gällde att 29 av de anmälda brotten ledde till åtal, ytterligare några ledde till ett strafföreläggande eller en åtalsunderlåtelse, det vill säga den misstänkte mannen betraktades som skyldig till brottet.

Sedan flera år tillbaka arbetar regeringen med problematiken runt mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är en medvetenheten om att en förutsättning för detta våld är den genusstruktur grundad på mäns överordning och kvinnors underordning som råder i samhället.

Ett uttryck som denna maktordning tar sig är det våld många män utövar @ så gott som allt våld är mäns våld, även om vi sällan kallar det så. Att sätta ord på företeelser leder ofta till förståelse och det är förmodligen av den anledningen som många inte vill tala om denna företeelse som mäns våld mot kvinnor.

Regeringen har alltsedan Kvinnofridspropositonen 1995:60 varit tydlig i att benämna detta brott ur ett könsperspektiv. I alla de sammanhang när vi arbetar med frågan benämner vi den som "mäns våld mot kvinnor".

Nationellt råd för kvinnofrid, som jag leder, har haft flera seminarier, och gett ut sex skrifter kring dessa frågor. En av de frågor som uppmärksammats i dessa är vad som kan göras för att skapa programverksamheter för män som utövar våld. En konferens som behandlar denna problematik kommer också att arrangeras nästa vecka, den 26 mars. I går presenterade jag skriften Vi skulle inte bli svenskar. Vi skulle lyda som visar på hur våld ser ut i familjer från andra kulturer. I den kan vi också se att det finns mycket starka likheter med det våld svenska män utsätter svenska kvinnor för. Våld har oftast samma bas @ oavsett var det förekommer @ och den basen är en stark önskan om makt och kontroll.

Jag vill i sammanhanget också hänvisa till regeringens hemsida på vilken man under rubriken Kvinnofrid kan finna en sammanställning av de viktigare åtgärder som regeringen vidtagit för att förändra värderingar och attityder kring mäns våld mot kvinnor. Man kan också finna aktuell information om mäns våld mot kvinnor på Socialstyrelsens hemsida, Kvinnofridsportalen.

Regeringens arbete för ett jämställt samhälle syftar till att bryta könsmaktordningen och därmed grunden för mäns våld mot kvinnor. Regeringen avser att under denna mandatperiod fortsätta sitt arbete för ökad jämställdhet i samhället och med det också ett intensivt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Inte minst handlar det om höja kunskapsnivån i denna fråga. I det övergripande jämställdhetspolitiska arbetet är ett av regeringens prioriterade områden att fokusera på att också män är ansvariga för jämställdhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.