Lettland, Riksgälden och riksdagens insyn
Skriftlig fråga 2009/10:26 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-09-23
- Anmäld
- 2009-09-24
- Besvarad
- 2009-09-30
- Svar anmält
- 2009-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 september
Fråga
2009/10:26 Lettland, Riksgälden och riksdagens insyn
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Budgetpropositionen inrymmer intresseväckande information om Sveriges relation till Lettland. Finansministern skriver: ”Efter långvariga förhandlingar träffades under juni–juli 2009 överenskommelser med EU och IMF om ett förstärkt åtgärdsprogram. Utöver vad som överenskommits tidigare ingick följande åtgärder i det nya programmet: ytterligare lönesänkningar i den offentliga sektorn, strukturella reformer, främst inom sjukvård och utbildning, ytterligare minskningar av offentliga konsumtions- och investeringsutgifter, och sänkt grundavdrag för inkomstskatt.”
I medierna har det mer i klartext tydliggjorts vad det här innebär, nämligen stängning av sjukhus och andra offentliga välfärdsinrättningar, att pensionärer, de som kan, säljer bär på marknaden för att klara försörjningen et cetera. Den lettiska regeringen uppges ”ha gjort stora framsteg” när det gäller att skapa en bred politisk uppslutning bakom reformprogrammet. Den tilläggsbudget som ligger till grund för det senaste åtgärdspaketet har förankrats hos samtliga regeringspartier. Med andra ord har sparpaketet knappt kunnat sväljas av regeringspartierna i Lettland och oppositionen står helt utanför processen.
Regeringen avser att under hösten 2009 inleda förhandlingar med Lettland om de närmare villkoren för krediten. Riksgäldskontoret ska sköta förhandlingarna och regeringen avser vidare under våren 2010 att återkomma till riksdagen med information om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. Var finns riksdagens insyn under processen?
Avser finansministern att ge riksdagen insyn under förhandlingsprocessen så att Sveriges folkvalda kan ha synpunkter på den politik som berör Lettlands folk och regering?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:26 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2009/10:26 Lettland, Riksgälden och riksdagens insyn
Finansminister Anders Borg
Birgitta Eriksson har frågat mig vilken insyn riksdagen kommer att få i förhandlingarna om villkoren för Sveriges kredit till Lettland.
Sveriges kredit till Lettland ingår i ett lånepaket från de nordiska länderna. Lånen ges inom ramen för Lettlands program med EU och Internationella valutafonden (IMF). Utbetalningarna av de nordiska lånen kommer att samordnas med utbetalningarna från EU och IMF.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utgiftsområde 2) anfört att villkoren för krediten ska utformas så att den samhällsekonomiska kostnaden minimeras. De mer detaljerade villkoren kommer på sedvanligt sätt att förhandlas fram av företrädare för de berörda ländernas regeringar. Regeringen kommer därefter, på grundval av riksdagens beslut om bemyndigande, att ingå nödvändiga överenskommelser med den lettiska staten. Som framgår av budgetpropositionen avser regeringen under våren 2010 att återkomma till riksdagen med information om lånevillkoren.
Birgitta Eriksson kommenterar i sin fråga den lettiska regeringens program för att föra Lettland ut ur den svåra ekonomiska och finansiella kris landet befinner sig i. Programmet redovisas i budgetpropositionen, och jag går därför inte närmare in på det i detta svar. Jag vill emellertid understryka att programmet har utarbetats av den lettiska regeringen i samråd med EU och IMF. Programmet lades fram för det lettiska parlamentet i form av en tilläggsbudget, som godkändes med stor majoritet. Innan programmet förelades parlamentet undertecknades det av arbetsmarknadens parter och andra viktiga organisationer i det lettiska samhället.
Lettland befinner sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Bruttonationalprodukten förutses i år falla med ca 18 procent. De lettiska statsfinanserna är utomordentligt hårt ansträngda, med ett snabbt växande budgetunderskott. Efter det lettiska programmets besparingsåtgärder förutses det uppgå till 10,5 procent av bnp 2009.
I en sådan situation finns det inga lätta lösningar. En kraftig anpassning av den ekonomiska politiken är nödvändig. Liksom under den svenska krisen i början av 1990-talet är omfattande besparingsåtgärder och inkomstförstärkningar oundvikliga. De sociala påfrestningarna kommer att bli stora. Lånen från de internationella organisationerna och de bilaterala långivarna ges för att ännu mer långtgående åtgärder ska kunna undvikas och i det uttalade syftet att bevara det sociala skyddsnätet. De lettiska myndigheterna samarbetar med Världsbanken för att på bästa sätt hantera de negativa sociala konsekvenser som åtgärderna medför på kort sikt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.