Kulturinstitutioner samt kaféer och restauranger med kollektivavtal
Skriftlig fråga 2009/10:432 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-01-22
- Inlämnad
- 2010-01-22
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga
2009/10:432 Kulturinstitutioner som har kaféer och restauranger med kollektivavtal
av Birgitta Eriksson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
De flesta större kulturinstitutioner i Stockholm har ett kafé eller en restaurang som inte sällan drivs av någon utomstående privat entreprenör. Statens kulturverksamhet bör vara föregångare på många sätt. Det är rimligt att av entreprenörer kräva kollektivavtal vid upphandlingen.
En sjystmärkt arbetsplats innebär att personalen omfattas av ett kollektivavtal tecknat mellan Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivaren som garanterar sjysta löner och arbetsvillkor. Medvetna konsumenter bör välja sjystmärka restauranger, barer, kaféer och hotell som har kollektivavtal. Konsumentmakt är att välja ställen som inte dumpar löner. Sjystmärkning blir en konkurrensfördel för företagarna och en trygghet för arbetstagarna.
Avser kulturministern att se till att samtliga restauranger och kaféer i kulturinstitutioner har kollektivavtal och därmed kan vara med på ”sjysta listan”?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:432 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på frågorna
2009/10:432 Kulturinstitutioner som har kaféer och restauranger med kollektivavtal
2009/10:433 Statliga fastigheter och restaurangentreprenörer med avtal
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Birgitta Eriksson har frågat kulturministern om hon avser att se till att samtliga restauranger och kaféer i kulturinstitutioner har kollektivavtal och därmed kan vara med på ”sjysta listan”. Birgitta Eriksson har också frågat finansministern om han avser att ta initiativ till att samtliga restauranger och kaféer i statliga fastigheter har kollektivavtal och därmed kan vara med på ”sjysta listan”.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det närmast är jag som bör svara på frågorna.
Kollektivavtal bygger i grunden på frivillighet. De allra flesta arbetsgivare ser sådana fördelar med kollektivavtal som instrument för att reglera sina anställdas löner att de utan yttre påtryckningar tecknar eller ansluter sig till sådana avtal. Inte minst märkningar som den ”sjysta lista” som beskrivs i frågorna bildar extra incitament för arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Det är bra.
I de fall där arbetsgivare av någon anledning inte vill teckna kollektivavtal har arbetstagarorganisationer möjlighet att försöka tvinga fram ett kollektivavtal genom stridsåtgärder. Därutöver finns vissa möjligheter för upphandlande enheter att ställa sociala krav på en entreprenör inom ramen för en offentlig upphandling. Krav på formellt tecknande av kollektivavtal har dock i de fall som hittills prövats i domstol ansetts vara otillåtet.
Att genom statlig inblandning tvinga samtliga företag inom en viss bransch eller näring att teckna kollektivavtal ser jag som problematiskt av såväl juridiska som principiella skäl. Särskilt skulle en sådan ordning enligt min mening rimma illa med den svenska modellen på arbetsmarknaden, där statlig inblandning i så hög utsträckning som möjligt ska undvikas. Det är de fackliga organisationerna som har till uppgift att övervaka arbetsmarknaden och se till att arbetsgivare tillämpar rimliga villkor på sina arbetstagare.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.