Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kritik mot bristande integration och växande extremhöger

Skriftlig fråga 2002/03:825 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-17
Anmäld
2003-04-24
Besvarad
2003-04-24
Svar anmält
2003-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 april

Fråga 2002/03:825

 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Mona Sahlin om kritik mot bristande integration och växande extremhöger

Europarådets kommission mot etnisk diskriminering, rasism och annan intolerans, Ecri, lämnar i en granskning av Sverige starka skäl till oro. Dels handlar det om bristande integration och dels handlar det om växande extremhöger.

Ecri konstaterar att invandrade är delvis utestängda från såväl jobb- som bostadsmarknad, och möts också av svårigheter och diskriminering i skolan, på diskotek och restauranger.

Kommissionen pekar också ut extremhögerns aktiviteter i Sverige, bland dem våldshandlingar och produktionen av så kallad vit makt-musik, som särskilt problematisk. Sverige är fortfarande försörjningskälla av vit makt-musik för många länders högerextremister, vilket underminerar inte bara vårt utan också deras arbete mot rasismen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon ämnar att vidta, mot bakgrund av kritiken från Europarådets kommission, mot etnisk diskriminering, rasism och annan intolerans.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:825 besvarad av Mona Sahlin

den 24 april

Svar på fråga 2002/03:825 om kritik mot bristande integration och växande extremhöger

Statsrådet Mona Sahlin

Gustav Fridolin har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta mot bakgrund av kritiken från Europarådets kommission mot etnisk diskriminering, rasism och annan intolerans.

Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) har nyligen offentliggjort en rapport om Sverige. Den ger många exempel på goda insatser som görs i Sverige mot rasism, diskriminering och för integration men man pekar också på flera brister.

Jag delar i stor utsträckning den bedömning ECRI gjort i rapporten om att det behövs ytterligare insatser på ett antal områden. Det är också därför som vi redan är i gång med sådana åtgärder på de allra flesta av de områden som ECRI pekat på.

Först vill jag dock påpeka att rapporten om Sverige antogs av ECRI redan den 28 juni 2002. Den innehåller därför inte alla de initiativ som tagits under tiden därefter.

Ett viktigt sådant exempel är den proposition om ett utvidgat skydd mot diskriminering som regeringen överlämnade till riksdagen i mars i år. I propositionen föreslår regeringen bland annat att ett effektivt skydd mot diskriminering införs också utanför arbetslivet och högskolan.

Det pågår alltså ett intensivt arbete för att ytterligare förbättra integrationen. Låt mig ge bara några exempel. Jag har tagit initiativ till att det ska utvecklas kvantitativa mål och indikatorer för integrationspolitiken på flera viktiga samhällsområden. Syftet är att härigenom skapa bättre förutsättningar för uppföljning, utvärdering och utveckling av integrationspolitiken.

Introduktionen för flyktingar och invandrare är ofta avgörande för integrationen. Utredningen, som fått i uppdrag att se över bland annat vilka hinder som finns för en individuellt anpassad introduktion och för att flyktingar och invandrare ska bli självförsörjande och delaktiga i samhället, ska senast den 1 september i år lägga fram sina förslag. Vidare analyserar den integrationspolitiska maktutredningen fördelningen av makt och inflytande inom olika samhällsområden ur ett integrationspolitiskt perspektiv. Båda dessa utredningar kan bidra till en utveckling och förbättring av politiken på dessa områden

Kampen mot brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag och olaga diskriminering är en prioriterad fråga för polisen och åklagarväsendet. Detta kommer att gälla också fortsättningsvis. Inom dessa delar av rättsväsendet sker en kontinuerlig metodutveckling och internutbildning för att möjliggöra än effektivare insatser.

Jag kan försäkra Gustav Fridolin att regeringen tar ECRI:s rapport på största allvar. Den visar att de insatser, som vi redan påbörjat och som vi nu planerar, är riktiga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.