Kriminalvårdens kapacitetsbrist
Skriftlig fråga 2020/21:448 av Johan Hultberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 10 november höll riksdagen en särskild debatt med anledning av Kriminalvårdens stabsläge och den allvarliga platsbrist som råder inom kriminalvården. Undertecknad följde debatten med stort intresse i hopp om att få svar från ansvarig minister, Morgan Johansson, Socialdemokraterna, om vad regeringen gör för att åtgärda den allvarliga platsbristen. Men i stället för att ge svar på vad regeringen gör och i stället för att ta ansvar för att antalet platser inom kriminalvården nu är färre än för tio år sedan, trots växande såväl befolkning som gängkriminalitet, ägnade justitieministern sin talartid åt bortförklaringar. Men ett besked som kom från ministern var att förverkligandet av utbyggnadsplaner bygger på att det finns ett lokalt stöd ute i kommunerna. Det har ministern naturligtvis helt rätt i.
Åmåls kommun är en kommun som erbjuder Kriminalvården ett gott samarbete för att etablera ett nytt fängelse. I total politisk enighet har kommunen gjort en intresseanmälan till Kriminalvården om att man har såväl intresse av en etablering som förmåga att erbjuda bra villkor för etablering av en kriminalvårdsanstalt i kommunen. Kommunen arbetar just nu med att ta fram ett fördjupat underlag för en etablering, och man har redan bland annat identifierat ett antal möjliga markområden liksom undersökt hur kommunen kan bidra till att säkerställa tillgång till kompetent personal vid en eventuell etablering. Åmåls kommun har alltså räckt upp handen och är beredd att ta ansvar för att bidra till att avhjälpa bristen på kriminalvårdsplatser, men Åmåls ansvarstagande och engagemang räcker inte. Också regeringen måste visa ledarskap och anslå Kriminalvården tillräckliga resurser. Från Moderaternas sida har vi avvisat regeringens otillräckliga resursförstärkningar och i stället föreslagit att Kriminalvården ska få höjda anslag med 500 miljoner kronor 2021, 1 750 miljoner kronor 2022 och 2 miljarder kronor 2023. Sammantaget ökar Moderaterna anslaget med 150 miljoner kronor 2021 och 796 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 utöver det som anges i budgetpropositionen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att höja takten i arbetet med att åtgärda Kriminalvårdens kapacitetsbrist?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:448 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:448 av Johan Hultberg (M)
Kriminalvårdens kapacitetsbrist
Johan Hultberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att höja takten i arbetet med att åtgärda Kriminalvårdens kapacitetsbrist.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Regeringens åtgärder har bidragit till att beläggningen i både häkte och anstalt har ökat.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar de tilldelas och myndigheten ska fortlöpande anpassa antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen till behovet. Efter en beläggningstopp i mitten av 00-talet minskade beläggningen i Kriminalvården under en rad år. Detta ledde fram till en överkapacitet på platser. Kriminalvården avvecklade därför ett antal platser.
Efter 2014 har dock utvecklingen av medelantalet platser ökat med ca 500 platser fram till idag och antalet platser fortsätter att öka både i form av tillfälliga och ordinarie platser. Kriminalvården arbetar vidare med att bygga ut 2 000 permanenta platser fram till 2029 utifrån den utbyggnadsplan som myndigheten, på regeringens uppdrag, presenterade i mars 2020.
I förra årets budget tillfördes Kriminalvården betydligt höjda anslag med 130 miljoner kronor 2020, 569 miljoner kronor 2021 och 729 miljoner kronor från och med 2022. Nu fortsätter regeringen att stärka Kriminalvårdens kapacitet genom förslag om ytterligare stora tillskott som ger förutsättningar att fortsätta bygga ut och skapa fler platser både här och nu och för framtiden.
I budgetpropositionen för 2021 föreslås ytterligare anslagsökningar med 369 mnkr 2021, 985 mnkr 2022 och 1 235 mnkr från och med 2023.
Myndigheten har för en tid sedan meddelat att man nu vidtar ytterligare åtgärder för att öka takten i byggandet. Beslut har fattats om utbyggnation, modifieringar och nybyggnationer i bland annat Kalmar, Trelleborg, Kristianstad, Helsingborg, Hall i Södertälje och Tidaholm. Det är bra, och regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen i Kriminalvården mycket noga.
Stockholm den 25 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

