Kortterminaler och kvittobedrägeri

Skriftlig fråga 2012/13:22 av Olsson, Hans (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2012-10-04
Inlämnad
2012-10-04
Besvarad
2012-10-10
Svar anmält
2012-10-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 oktober

Fråga

2012/13:22 Kortterminaler och kvittobedrägeri

av Hans Olsson (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Inom taxibranschen har en ny form av bedrägerier som är kopplade till otillåtna kortterminaler uppmärksammats. Kortterminalerna lagrar kundens samtliga kortuppgifter, varefter kvittot säljs till den grova organiserade brottsligheten, som använder uppgifterna för att få ut den betalning som kvittot anger i flera omgångar. Kortterminaler som lagrar kundens kortuppgifter är egentligen otillåtna, men dessa kortterminaler finns ändå i olika butiker, restauranger och taxibolag. För mindre företagare är kortterminalen en fråga om kostnader. Att man inte har en korrekt kortavläsare kan handla både om omedvetenhet och om en ovilja att ta kostnaden för en ny sådan.

Problem och bedrägerier kring kortterminaler bidrar inte direkt till att intresset för att avveckla kontanthanteringen i samhället ökar. Ett råd i samband med ovanstående bekymmer är: ”Kontanter är alltid säkrast.”

Genom vilka initiativ och åtgärder vill statsrådet se till att vi får för kunderna säkra kortterminaler i butiker, restauranger och taxi, så att inte kvittouppgifter används för att få ut betalningen i flera omgångar?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:22 besvarad av Statsrådet Peter Norman

den 10 oktober

Svar på fråga

2012/13:22 Kortterminaler och kvittobedrägeri

Statsrådet Peter Norman

Hans Olsson har frågat statsrådet Beatrice Ask genom vilka initiativ och åtgärder statsrådet vill se till att kunderna får säkra kortterminaler i butiker, restauranger och taxi så att inte kvittouppgifter används för att få ut betalningar i flera omgångar.

Frågan har överlämnats till mig.

I dagarna har en taxiföretagare i Malmö varit föremål för massmedial uppmärksamhet med anledning av att han vid åtskilliga tillfällen återanvänt gamla taxikvitton. Man kan givetvis fråga sig hur detta kunnat ske och vem som blir ansvarig för de ifrågavarande beloppen.

En så kallad offlinebetalning kan göras bland annat genom att ett kontokorts magnetremsa körs igenom en kortterminal. Vid offlineköp sparas de uppgifter som finns på kontokortet samt datum och belopp så att onlineregistrering kan göras i efterhand (så kallad efterregistrering). Det krävs även att kunden godkänner betalningen genom att underteckna kvittot/slippen. Först i efterhand läggs kortbetalningen in manuellt av företaget med hjälp av de uppgifter som finns på det kvitto som framställts i samband med betalningen. I vissa fall sker efterregistering automatiskt när terminalen åter får onlinekontakt. Offlinebetalning är aktuell i sådana situationer då taxiförare med flera av någon anledning inte har någon direktkontakt med banken/kortutställaren.

I lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument finns bestämmelser om kontohavares ansvar för belopp som belastar ett konto på grund av en obehörig transaktion med ett betalningsinstrument. I det fall en transaktion genomförts utan kontohavarens samtycke ansvarar kontohavaren, med vissa i lagen specificerade undantag, inte för beloppet.

I de fall en enskild kontohavare drabbas av obehöriga transaktioner på så sätt att ett kvitto används flera gånger, är det alltså kortutgivaren som står risken för beloppet.

En person som missbrukar sina befogenheter och som utför obehöriga transaktioner gör sig emellertid skyldig till brott och kan dömas för detta med stöd av brottsbalken. I nu aktuellt fall är taxichauffören också misstänkt för grovt bedrägeri.

Då det är kortutgivarna som i första hand står risken för obehöriga transaktioner ligger det i deras intresse att så långt möjligt minimera riskerna för obehöriga transaktioner. Detta görs också kontinuerligt genom att nya system (exempelvis chipbetalningar) och hanteringsrutiner tas fram.

Regeringen är öppen för en dialog och ett samarbete i dessa frågor om det skulle visa sig finnas behov av detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.