Kortare väntetider i vården
Skriftlig fråga 2014/15:499 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-06
- Överlämnad
- 2015-05-07
- Anmäld
- 2015-05-08
- Svarsdatum
- 2015-05-13
- Sista svarsdatum
- 2015-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
En av de största utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård är fortfarande väntetider och tillgänglighet.
Varken i regeringsförklaringen eller i vårpropositionen nämns en enda konkret åtgärd och satsning för att fortsätta korta väntetiderna och öka tillgängligheten i vården. I stället angavs de viktigaste åtgärderna inom hälso- och sjukvården i regeringsförklaringen vara att införa obligatoriska nationella riktlinjer och att avskaffa skyldigheten att säkra patienternas fria vårdval. Det är fel väg att gå.
Den budget som beslutades gälla för år 2015 innehöll en fortsatt konkret satsning på att utveckla den så kallade kömiljarden i vården till en tillgänglighets- och samordningsmiljard. Det övergripande syftet var att fortsätta utveckla och premiera arbetssätt som systematiskt medför kortare väntetider och ökad tillgänglighet i vården.
Det är därför med stor förvåning som man kan konstatera att i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har det aktiva redskapet utveckling till tillgänglighets- och samordningsmiljard försvunnit, och man frångår det långsiktiga arbetet med att premiera och utveckla arbetssätt som systematiskt och metodiskt stärker patienters tillgänglighet. Det är en tydlig avsaknad av att den främsta prioriteringen även fortsättningsvis ska vara att korta väntetiderna och öka tillgängligheten i vården på ett prestationsbaserat sätt.
Den förbättring av väntetider som kömiljarden har inneburit är erfarenheter som måste tas till vara. År 2007 fick 25 procent av patienterna vänta mer än 90 dagar på operation i specialistvård. År 2014 var det 13 procent, enligt SKL. Trots detta visar internationella undersökningar att väntetider och köer fortsatt är svensk vårds största utmaning.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka initiativ och konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera landsting och regioner att på ett prestationsbaserat sätt fortsätta ett metodiskt och systematiskt arbete i syfte att korta väntetiderna och öka tillgängligheten i vården?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:499 besvarad av Gabriel Wikström (S), statsråd
Dnr S2015/3494/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:499 av Cecilia Widegren (M) Kortare väntetider i vården
Cecilia Widegren har frågat mig vilka initiativ och konkreta åtgärder jag avser vidta för att stimulera landsting och regioner att på ett prestationsbaserat sätt fortsätta ett metodiskt och systematiskt arbete i syfte att korta väntetiderna och öka tillgängligheten i vården.
Tillgänglighet till hälso- och sjukvård är en fortsatt stor utmaning. Enligt de senaste resultaten från undersökningen Vårdbarometern, som regelbundet genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), uppgår andelen i befolkningen som bedömer att väntetiden till besök vid vårdcentral är rimlig till 64 procent. Detta är en minskning med fem procentenheter under de senaste fem åren. Andra undersökningar visar att en av tre personer som söker upp akutmottagningar bedömer att de kunnat få hjälp för sina besvär inom primärvården om den hade varit tillgänglig. Socialstyrelsens senaste utvärdering av tillgängligheten vid akutmottagningar visar att väntetiderna har blivit längre sedan 2010. Ett flertal undersökningar och utvärderingar visar dessutom på stora utmaningar när det gäller att uppnå en mer patientcentrerad och jämlik vård.
För att möta dessa utmaningar bedömer regeringen att bakomliggande orsaker till tillgänglighetsproblemen måste hanteras. Det handlar bland annat om landstingens kompetensförsörjning, liksom effektivare IT-lösningar.
När det gäller särskilda insatser för att förbättra tillgängligheten har regeringen under 2015 hittills tecknat tre olika överenskommelser med SKL.
I januari 2015 ingick regeringen och SKL en överenskommelse om att korta väntetiderna i cancervården och minska de regionala skillnaderna. Under 2015-2018 avsätts sammanlagt 500 miljoner kronor per år för detta. Inom ramen för överenskommelsen om Kunskapsstöd och uppföljning, enades regeringen och SKL bland annat om insatser som syftar till att utveckla den nationella uppföljningen av tillgängligheten. Insatserna ska särskilt fokusera på att utveckla uppföljningen av tillgängligheten inom cancervården och primärvården.
Den 23 april tecknade regeringen och SKL en överenskommelse som totalt omfattar 1 000 000 000 kronor för en satsning med syftet att utveckla tillgängligheten och samordningen i vården. Utav dessa medel avsätts 995 200 000 till landstingen.
För att kunna ta del av medel från satsningen ska landstingen
i samverkan med företrädare för verksamheter och patienter ta fram handlingsplaner som är förankrade i landstingets långsiktiga utmaninger
redovisa vilka insatser som genomförts inom ramen för satsningen, samt hur landstinget avser att följa att tillgängligheten och samordningen i vården förbättras
fortsatt rapportera väntetider till den nationella väntetidsdatabasen
I sin skrivelse till riksdagen (Skr.2014/15:52) har regeringen redovisat sin syn på utbetalning av prestationsbaserade ersättningar, samt regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i sin rapport om överenskommelser med SKL. (Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej (RiR 2014:20)).
Stockholm den 13 maj 2015
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.