Konsumentvägledning och kommunerna

Skriftlig fråga 2006/07:1578 av Rådström, Britta (s)

den 24 augusti

Fråga

2006/07:1578 Konsumentvägledning och kommunerna

av Britta Rådström (s)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Konsumentvägledningar blir alltmer belastade. Fler kommuner har fått konsumentvägledning, men samtidigt har resurserna minskat enligt Konsumentverket. Orsaken skulle vara att många kommuner nu delar på servicen vilket betyder att vägledarna måste hjälpa fler konsumenter än tidigare. I april i år hade 264 av landets 290 kommuner någon form av konsumentverksamhet. Det är fem kommuner fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Men trots att fler konsumenter har fått en konsumentvägledare att vända sig till ökar inte resurserna i motsvarande grad. Antalet årsarbetskrafter är i princip oförändrat jämfört med samma period i fjol, det vill säga 196 årsarbetskrafter fördelade på 264 kommuner. Det motsvarar i genomsnitt en heltidsanställd konsumentvägledare per 43 000 invånare. 2003 gick det en heltidsanställd konsumentvägledare på 36 000 invånare. Konsumentvägledarna tycks alltså bli mer arbetsbelastade i takt med att fler kommuner väljer att gå samman om konsumentverksamhet, en trend som Konsumentverket sett under ett antal år nu. De kommuner som Konsumentverket uppger helt saknar konsumentvägledning är: Pajala, Bjurholm, Hofors, Vansbro (ska dock starta upp), Kil, Skinnskatteberg, Knivsta, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg, Karlsborg, Tranås, Vimmerby, Burlöv, Hörby, Danderyd, Ekerö, Lidingö, Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm och Österåker.

Vad avser ministern att göra för att åstadkomma en stärkt konsumentvägledningen i Sverige och i landets kommuner?