könsfördelningen i parlamentariskt sammansatta kommittéer
Skriftlig fråga 2004/05:451 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-26
- Inlämnad
- 2004-11-26
- Besvarad
- 2004-12-01
- Svar anmält
- 2004-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 november
Fråga 2004/05:451
av Helena Bargholtz (fp) till vice statsminister Bosse Ringholm om könsfördelningen i parlamentariskt sammansatta kommittéerI en intervju i Svenska Dagbladet uttalar statsrådet stark kritik mot den skeva könsfördelnigen i den tunga Författningsutredningen. Kommittén innehåller nio män, men bara fyra kvinnor. I alla statliga utredningar eftersträvas en jämn könsfördelning. Därför ombeds samtliga partier att till varje statlig utredning nominera en kvinna och en man @ en anmaning vissa partier inte följt när det gäller Författningsutredningen. Syftet är vällovligt. Men det innebär i praktiken att det blir regeringen som utser, inte bara sina egna ledamöter i utredningen, utan också de övriga partiernas, eftersom den väljer en av de föreslagna kandidaterna för att uppnå den eftersträvade könsfördelningen. Detta är inte riktigt demokratiskt. Ett sätt att komma till rätta med problemet är att varje parti får utse minst en kvinna och en man till varje utredning. Att det blir fler ledamöter i utredningarna borde inte vara ett hinder.
Vad gäller den viktiga Författningsutredningen kan den skeva könsfördelningen rättas till genom att varje parti får dubblera sitt antal ledamöter och då ta in personer från det underrepresenterade könet.
Jag vill därför fråga om statsrådet är beredd att verka för en bättre lösning vad gäller könsfördelningen i statliga kommittéer enligt ovan.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:451 besvarad av Jens Orback
Svar på fråga 2004/05:451 om könsfördelningen i parlamentariskt sammansatta kommittéer
Statsrådet Jens Orback
Helena Bargholtz har frågat vice statsminister Bosse Ringholm om han är beredd att verka för en bättre lösning vad gäller könsfördelningen i statliga kommittéer enligt det förslag Helena Bargholtz ger. Frågan har överlämnats till mig.
Sammansättningen av ledamöter i statliga utredningar ska bygga på principen om en jämn könsfördelning. Det är därför angeläget att de organisationer, bland andra riksdagspartierna, som bereds tillfälle att nominera ledamöter uppmanas att föreslå en kvinna och en man till varje erbjuden plats så att regeringen kan välja det underrepresenterade könet. De som inte hörsammar regeringens önskemål i detta avseende riskerar att gå miste om platsen i den aktuella utredningen.
Som Helena Bargholtz påpekar har det riktats stark kritik mot den sneda könsfördelningen i den parlamentariska kommitté som ska göra en samlad översyn av regeringsformen. Vissa partier har inte följt uppmaningen att nominera en kvinna och en man till varje erbjuden plats exempelvis Helena Bargholtz eget parti. Ett sätt att rätta till könsfördelningen i kommittén, liksom att få till stånd en jämn könsfördelning även i andra utredningar, skulle enligt Helena Bargholtz vara att låta varje parti representeras av både en kvinna och en man.
Självfallet skulle ett sådant förfarande resultera i en jämn könsfördelning. Men att fördubbla antalet ledamöter ser jag inte som en realistisk lösning. För att nå en jämn könsfördelning och maktbalans måste mäns överrepresentation minska. Jag förutsätter att riksdagspartierna vill medverka till att uppnå detta.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.