könsdiskriminering inom sfi-undervisningen
Skriftlig fråga 2003/04:327 av Schyman , Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-21
- Inlämnad
- 2003-11-21
- Besvarad
- 2003-11-26
- Svar anmält
- 2003-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2003/04:327
av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Mona Sahlin om könsdiskriminering inom sfi-undervisningenMånga elever inom sfi, svenska för invandrare, är kvinnor som har varit helt avskärmade från läs- och skrivundervisningen i sina hemländer.
Det har kommit till min kännedom att lokalt ansvariga inom integrationsmyndigheterna gett uttryck för att undervisningen av kvinnor "kostar för mycket", "kvinnorna är ändå så gamla", "det räcker att de lär sig prata, de har ju ändå en roll som mödrar" och så vidare. Kvinnor har förvägrats mer än två terminers undervisning och sedan hänvisats till egenfinansierade komvuxstudier, vilket är en omöjlighet då deras familjer inte accepterar en skuldsättning. Resultatet blir isolering i familjen och ett beroende av man och barn för att kunna röra sig i samhället.
Lite tillspetsat kan man säga att det verkar föreligga situationer där själva integrationspolitiken är diskriminerande, det vill säga de åtgärder som ska upphäva diskriminering på grund av etnicitet, i själva verket permanentar en diskriminering på grund av kön.
Min fråga till statsrådet Mona Sahlin är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillförsäkra kvinnor samma rättigheter till utbildning inom sfi som männen har?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:327 besvarad av Lena Hallengren
den 26 november
Svar på fråga 2003/04:327 om könsdiskriminering inom sfi-undervisningen
Statsrådet Lena Hallengren
Gudrun Schyman har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder hon ämnar vidta för att tillförsäkra kvinnor samma rättigheter till utbildning inom sfi, som männen har. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
De lokala förhållanden som åberopas i frågan kan jag som statsråd självfallet inte gå in på.
Enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) är varje kommun skyldig att erbjuda svenskundervisning för invandrare, sfi. Invandrare, som saknar sådana kunskaper som sfi avser att ge, har rätt till utbildningen. Rätten finns kvar ända tills deltagaren nått utbildningsmålen. Undervisningen kan dock upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. Enligt Skolverkets statistik uppgick andelen kvinnor inom sfi under läsåret 2001/02 till 59 %. Trots att kvinnor inom sfi generellt sett har en kortare skolbakgrund än män når kvinnor i högre grad målen för utbildningen. Av dem som påbörjade sfi under läsåret 2001/02 hade 37 % av kvinnorna nått målen efter ca 2,5 läsår. Av männen hade 31 % nått målen.
Analfabeter behöver studera samtidigt i de båda skolformerna sfi och grundläggande vuxenutbildning i den kommunala vuxenutbildningen eftersom språkinlärningen sker på sfi och läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning. Då deltagaren, man eller kvinna, lärt sig läsa och skriva sker sedan resten av språkinlärningen enbart inom sfi.
Jag är dock medveten om att en del kommuner felaktigt rapporterar att de som lär sig läsa och skriva på svenska enbart studerar på komvux och inte samtidigt i sfi. Oavsett hur dessa studier rapporteras, så kvarstår ändå den grundläggande rätten till sfi för varje man och kvinna, så länge individen gör framsteg i sina studier. Kommunens skyldighet kvarstår alltjämt att erbjuda undervisning tills deltagarna når målen för sfi. Det finns inte heller någon övre åldersgräns för sfi.
Sfi har en mycket stor betydelse för kvinnors jämställdhet. För många kvinnor innebär sfi inte bara en första kontakt med skolväsendet och en möjlighet att lära sig det svenska språket utan också en möjlighet att knyta kontakter och lära känna det omgivande samhället.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

