Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kärnkraftsavvecklingen

Skriftlig fråga 2004/05:1773 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-06-02
Inlämnad
2005-06-02
Besvarad
2005-06-09
Svar anmält
2005-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juni

Fråga 2004/05:1773

 av Ulf Sjösten (m) till näringsminister Thomas Östros om kärnkraftsavvecklingen

Sverige är starkt beroende av tillverkningsindustrin för tillväxt och utveckling. Sveriges förmåga att konkurrera på en internationell marknad har länge varit nära kopplad till tillgången på billig elkraft, där priserna präglas av stabilitet och förutsägbarhet.

Regeringens energipolitik har inneburit att Sverige i dag har ett importöverskott av el som ofta har producerats på ett både dyrare och miljömässigt sämre sätt. Nu understryks det ytterligare genom stängningen av Barsebäck 2 som sker i dagarna.

Den politik som regeringen driver på energiområdet skapar en stor osäkerhet om den svenska elproduktionen och de svenska elpriserna i framtiden. Det kan leda till att investeringar flyttar utomlands till länder med stabilare förutsättningar.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att kärnkraftsavvecklingen inte ska innebära förlorade arbetstillfällen i den redan hårt konkurrensutsatta energiintensiva basindustrin?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1773 besvarad av Mona Sahlin

den 9 juni

Svar på fråga 2004/05:1773 om kärnkraftsavvecklingen

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ulf Sjösten har frågat vilka åtgärder näringsministern avser att vidta för att kärnkraftsavvecklingen inte ska innebära förlorade arbetstillfällen i den redan hårt konkurrensutsatta energiintensiva basindustrin. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som svarar på frågan.

Jag instämmer i att den energiintensiva basindustrin är mycket viktig för Sverige och att det är viktigt att ta hänsyn till basindustrins internationella konkurrenskraft. Ett aktuellt exempel på hur regeringen har arbetat för att bevara konkurrenskraften och även ge utrymme för industrins egna initiativ på energiområdet är det program för effektiv energianvändning i den energiintensiva industrin som genomförs från och med januari i år. Företag som deltar i detta program åtar sig att införa energiledningssystem och genomföra åtgärder för att effektivisera elanvändningen och blir därigenom befriade från den skatt på elanvändning i industrin som infördes förra året. Hittills har drygt 120 företag ansökt om att deltaga i detta program.

I enlighet med regeringsförklaringen hålls så kallade branschsamtal med bland annat basindustrin. Syftet är att samarbeta för att utveckla ledande positioner för industrin och skapa tillväxt. Det är ännu ett uttryck för att regeringen tycker att dessa frågor är mycket viktiga.

Jag vill också nämna det bolag för elinköp som bildats av de elintensiva företagen som en positiv utveckling på elmarknaden. Det är bra att de elintensiva företagen själva tar en aktiv roll för att ytterligare öka konkurrensen på marknaden. Aktiva kunder som ställer krav på sina leverantörer är en god förutsättning för en väl fungerande elmarknad. Regeringen kommer under året att lägga fram förslag som ytterligare förbättrar konkurrensen på elmarknaden och gör det lättare för kunderna att byta leverantör.

Energipolitiken har sedan 1997 varit ett gemensamt ansvar för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Inriktningen är och har varit en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem. Varken kärnkraft eller fossila bränslen är delar i det långsiktigt hållbara energisystem där visionen är att vi på sikt baserar hela vår energiförsörjning på förnybara bränslen, @ alltså inte på uran, olja eller kol. Det innebär att vi i stället måste lägga stor kraft på att utveckla våra förnybara energikällor.

En omställning av energisystemet förutsätter investeringar i ny miljöacceptabel kraftproduktion eller en minskad användning av el. Ett exempel på arbetet med att driva på utvecklingen är elcertifikatsystemet, som syftar till att främja el från förnybara energikällor. Målet är mycket ambitiöst @ nämligen att öka användningen av el från förnybara energikällor med tio terawattimmar från 2002 års nivå till år 2010. Systemet har hittills fungerat förhållandevis bra. Vi kan notera en mycket kraftig ökning av den förnybara elproduktionen, enligt de senaste bedömningarna från Energimyndigheten med uppemot 4,5 terawattimmar sedan 2002. Delar av basindustrin står bakom flera av dessa investeringar, vilket är mycket positivt såväl för miljön som för elmarknaden. Vi arbetar nu med förslag som innebär att systemet blir effektivare, bland annat att det blir mer långsiktigt för att därmed skapa nödvändiga förutsättningar för investeringar i ny elproduktionskapacitet.

Med det handelssystem för utsläppsrätter som vi nu har inom EU, kommer konkurrenskraften för de fossila energislagen på sikt att minska och omvänt kommer konkurrenskraften för förnybar energi att öka.

Utöver de insatser som görs för att öka tillförseln av förnybar energi, vill jag också framhålla den vikt som regeringen fäster vid energieffektivisering inom byggande och boende. Vägen till ett hållbart energisystem måste innehålla både åtgärder för mer förnybar el och sådana som leder till generellt minskad elanvändning.

På mycket lång sikt måste energiförsörjningen helt bygga på förnybar energi. Allt annat är omöjligt. Jag skulle gärna se att utvecklingen av förnybara energikällor gick ännu snabbare, men vill ändå framhålla att de förnybara energikällorna har utvecklats mycket starkt under många år. Genom de nya styrmedlen har vi lagt grunden för en fortsatt övergång till förnybara energislag i elproduktionen. Takten i kärnkraftsavvecklingen är beroende av hur alternativen utvecklas. Detta innebär att kärnkraften kommer att vara en viktig del i Sveriges energiförsörjning i många år framöver, men politikens inriktning är samtidigt klar: vägen ska leda till ett långsiktigt hållbart energisystem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.