Jobbskatteavdraget och pensionssparande
Skriftlig fråga 2007/08:122 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-19
- Inlämnad
- 2007-10-19
- Besvarad
- 2007-10-24
- Svar anmält
- 2007-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:122 Jobbskatteavdraget och pensionssparande
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Jobbskatteavdraget gör pensionssparande till en förlustaffär rapporterar tidningen Riksdag & Departement efter kontakter med Skatteverket. Först vid inkomster över 328 600 kronor per år eller drygt 27 000 kronor i månaden blir pensionssparandet skattemässigt gynnsamt. Två tredjedelar av alla heltidsanställda har inkomster under den gränsen. Vidare kan bara de med inkomster över 31 000 kronor spara i privata pensionsförsäkringar utan att den allmänna pensionen krymper.
Avser finansministern att verka för en förändring av jobbskatteavdragets konstruktion med anledning av dess negativa effekter på de extra tillskott till pensionen som pensionssparande syftar till?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:122 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2007/08:122 Jobbskatteavdraget och pensionssparande
Finansminister Anders Borg
Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att verka för en förändring av jobbskatteavdragets konstruktion med anledning av dess negativa effekter på de extra tillskott till pensionen som pensionssparande syftar till.
Frågan har ställts mot bakgrund av en artikel i Riksdag & Departement den 15 oktober 2007.
Värdet av ett allmänt avdrag kommer alltid att variera i ett skattesystem där inte bara skattesatsen gjorts beroende av inkomstens storlek utan även grundavdrag och jobbskatteavdrag. Eftersom grundavdraget ökar i de lägre inkomstskikten för att därefter sjunka kan man inte räkna med att den formella skattesatsen också är den faktiska marginalskatten. I ett system som detta går det alltid att hitta inkomstintervall där den skattskyldige med avseende på vissa inkomster eller avdrag är såväl vinnare som förlorare.
De exempel som lämnas i den artikel som föranlett frågan är helt teoretiska. De utgår nämligen från att skattesystemet är statiskt, det vill säga att skattesatser och skatteregler inte förändras under tiden mellan sparande och pension. Eftersom verkligheten tyvärr inte ser sådan ut är valet mellan att spara i pensionsförsäkring eller inte, inte en fråga om de tiotal kronor som exemplen visar. Det är i stället en fråga om jag som sparare har ett faktiskt behov av att spara och om jag tror att jag kommer att ha högre – eller lägre – marginalskatt vid tiden för pension.
Utöver detta vill jag framhålla att vid beräkningen av underlaget för jobbskatteavdraget ska arbetsinkomsterna minskas med bland annat kostnader som dragits av i inkomstslaget tjänst och allmänna avdrag. Skälet för detta är att avdragen inte svarar mot någon betald skatt att reducera. Som allmänt avdrag avses till exempel privat pensionssparande.
En reducering av arbetsinkomstens storlek med privat pensionssparande påverkar i princip inte jobbskatteavdraget annat än marginellt, eftersom det inte är själva jobbskatteavdragets storlek som reduceras.
Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder för att ändra bestämmelserna på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.