jämställdhetsarbetet inom bolag med statligt ägande

Skriftlig fråga 2002/03:328 av Acketoft, Tina (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-17
Inlämnad
2002-12-17
Besvarad
2003-01-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 december

Fråga 2002/03:328

av Tina Acketoft (fp) till vice statsminister Margareta Winberg om jämställdhetsarbetet inom bolag med statligt ägande

Nyligen kritiserade vice statsministern i medierna den skeva representationen av kvinnor i näringslivets toppar och bolagsstyrelser och presenterade samtidigt en lösning via lagstiftning, det vill säga kvotering.

Staten är en av landets största företagsägare. Den statliga bolagssfären uppgår till 62 bolag och koncerner, dotterbolagen ej inräknade, enligt regeringens skrivelse 2001/02:120. Nettoomsättningen uppgick till ca 294 miljarder kronor. Staten är därmed en av landets största företagsägare och den enskilt största ägaren av rent kommersiella företag som producerar varor och tjänster. Det svenska folket är således en av Sveriges största företagsägare. Bland de statligt ägda företagen återfinns också några av de största arbetsgivarna i Sverige, det vill säga Posten, Telia, Samhall och SJ.

En snabb titt på verkställande direktörer och styrelser i bolag med statligt ägande ger tyvärr en klen tröst för den jämställdhetsintresserade.

I egenskap av aktieägare i bolag fungerar staten som skattebetalarnas ombud på bolagens stämmor och kan därmed utöva ett påtagligt inflytande. I av staten helägda bolag kan man inte bara gå på stämman, man utgör stämman. Därför är det märkligt att jämställdhetsarbetet går så långsamt. Rimligen borde staten speciellt i dessa bolag kunna påverka detta direkt.

Jag vill därför fråga vice statsministern:

Vilka åtgärder avser vice statsministern att vidta för att öka jämställdheten inom ledning och styrelse av statligt ägda bolag?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:328 besvarad av Leif Pagrotsky

den 15 januari

Svar på fråga 2002/03:328 om jämställdheten i bolag med statligt ägande

Näringsminister Leif Pagrotsky

Tina Acketoft har frågat vilka åtgärder vice statsministern avser att vidta för att öka jämställdheten inom ledning och styrelse av statligt ägda företag.

Ansvaret inom regeringen är så fördelat att jag ansvarar för de statligt ägda företagen.

Som ägare ansvarar regeringen för att utse kompetenta styrelser anpassade till varje företags speciella situation. Det är företagens styrelser som ansvarar för att företagsledningen har den kompetens som är nödvändig för verksamhetens drift och utveckling. I detta ligger även att ta till vara möjligheterna som en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom företaget och dess ledning ger.

Ett delmål för jämställdhetspolitiken är att andelen kvinnor i statligt ägda företags styrelser ska vara minst 40 % år 2003. Ett kontinuerligt och systematiskt nomineringsarbete, med målsättning att öka andelen kvinnor vid tillsättningar i statliga bolagsstyrelser, pågår inom Regeringskansliet. Arbetet har gett resultat vilket tydligt redovisats i den årliga verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande. Andelen kvinnor i statliga bolagsstyrelsen har ökat från 29 % 1999 till 37 % 2001. Detta kan jämföras med att ca 6 % av ledamöterna i de svenska börsnoterade bolagens styrelser är kvinnor.

Regeringen har alltså nått långt beträffande jämställdheten i statliga bolagsstyrelser. Vi fortsätter vårt målmedvetna nomineringsarbete och jag hoppas att vi efter vårens bolagsstämmor har nått delmålet 40 % kvinnor, samtidigt som kompetensbehovet i respektive företags styrelse tillgodosetts.

Jag ställer mig därför något undrande till Tina Acketofts fråga. Som jag ser det borde regeringens arbete inom detta område kunna tjäna som ett föredöme för övrigt svenskt näringsliv.

Mot bakgrund av det ovan redovisade ser jag i dag inte behov av att vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.