jämställdhet och härskartekniker

Skriftlig fråga 2003/04:153 av Qarlsson, Annika (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-10-29
Inlämnad
2003-10-29
Besvarad
2003-11-05
Svar anmält
2003-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2003/04:153

av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Mona Sahlin om jämställdhet och härskartekniker

Vi i Sverige brukar ofta vara snabba på att framhålla att vi är så jämställda. Och visst är det så att vi ligger långt fram på många håll. Dock inte så långt fram som den socialdemokratiska retoriken brukar göra gällande. Fortfarande startar många fler män än kvinnor företag och löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar vilket bara är två exempel på att vi inte har lika villkor mellan kvinnor och män.

I samhället finns en mängd synliga och osynliga strukturer som måste synliggöras för att vi ska bli medvetna om dem och därmed kunna göra något åt dem. Bland dessa strukturer finns ett medvetet användande av olika härskartekniker för att få ett övertag på andra individer och ibland hela grupper i samhället. Tyvärr är inte ens en regering med hälften kvinnor och hälften män en garanti för att dessa tekniker inte används både medvetet och omedvetet. Att förneka att det skulle finnas problem är att som strutsen sticka huvudet i sanden.

Min fråga till statsrådet är därför:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringens ledamöter ska agera som förebilder på jämställdhetsområdet och inte använda sig av härskartekniker?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:153 besvarad av Mona Sahlin

den 5 november

Svar på fråga 2003/04:153 om jämställdhet och härskartekniker

Statsrådet Mona Sahlin

Annika Qarlsson (c) har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regeringens ledamöter ska agera som förebilder på jämställdhetsområdet och inte använda sig av härskartekniker.

Det råder en maktordning mellan kvinnor och män i vårt samhälle, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Denna maktordning uttrycks såväl på det samhälleliga som på det personliga planet. Forskaren Berit Ås har bidragit till vår förståelse av hur denna maktordning uttrycks i konkreta situationer när hon utvecklade sina tankar om härskartekniker.

Att bryta maktordningen mellan könen och åstadkomma jämställdhet är en enorm utmaning. Det handlar om att skapa förändringar på alla samhällsområden och det handlar om att ifrågasätta våra egna attityder och föreställningar om kön. Här har alla ett ansvar att reflektera över sina egna värderingar och förhållningssätt när det gäller hur vi bemöter och behandlar kvinnor och män. Att tala om attityder är viktigt, men det är också viktigt att åstadkomma konkreta förändringar i människors vardag. Att driva jämställdhetspolitiken framåt, på alla samhällsområden, är centralt för att åstadkomma förändring i attityder. Samtliga statsråd i regeringen har ansvar för jämställdhet inom sina politikområden och de har deltagit i utbildningen i jämställdhet, vilket har varit ett bra tillfälle att reflektera över den utveckling vi har haft i Sverige och diskutera hur vi ska driva förändringen mot ett jämställt samhälle vidare. Den skrivelse om jämställdhetspolitiken som regeringen lämnade till riksdagen före sommaren är ett exempel på hur regeringen strävar mot jämställdhet inom alla delar av sin politik.

Jag välkomnar debatten om vilka attityder som präglar vårt samhälle när det gäller jämställdhet och om de företeelser som bidrar till att upprätthålla ojämställdheten mellan kvinnor och män. Det kan också finnas anledning att diskutera hur det politiska samtalet gestaltar sig och vilket intryck den ibland hårda politiska retorik politiker emellan ger.

Ett viktigt led i förändringen av attityder och förhållningssätt är att öka kvinnors närvaro på arenor som traditionellt har dominerats av män. Den höga kvinnorepresentationen i den svenska politiken och en regering med lika många kvinnor som män anser jag vara fantastiska framsteg, inte minst sett i ett internationellt perspektiv.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.