Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Israels rätt till skydd

Skriftlig fråga 2004/05:1710 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-25
Inlämnad
2005-05-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-06-03
Svar anmält
2005-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 2004/05:1710

 av Torsten Lindström (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om Israels rätt till skydd

Konflikten i Mellanöstern är djupt tragisk och skördar civila offer på alla sidor. Terrorn mot oskyldiga, liksom bristen på demokrati i Israels grannländer, hindrar en fredlig lösning där staten Israel och dess medborgare i trygghet kan leva jämte sina grannar. Offer för många självmordsattentat har varit många civila israeler. I syfte att skydda civilbefolkningen har ett temporärt säkerhetsstängsel upprättats av Israel. Stängslet är mestadels ett stängsel, i vissa delar i formen av en mur. Stängslet är en beklaglig men likväl nödvändig insats. Sedan stängslet upprättades har antalet civila israeliska offer för självmordsattacker minskat från 452 personer (år 2002) till 214 (år 2004).

I denna tragedi har nu Sveriges biståndsminister (enligt TT den 23 maj 2005) i häftiga ordalag fördömt Israels skydd med termerna "vansinnigt sjuk". Ministerns befängda omdöme är beklagligt.

Det enskilda statsrådets uttalande får förhoppningsvis inte stå ensamt som Sveriges linje i en djupt komplicerad fråga, synnerligen olämplig för enkla överdrifter. Sverige bör i stället, inte minst som stöd för offer i tidigare terrorattacker, uttrycka stöd för Israels rätt till liv och skydd samt i en mer dialoginriktad ton påtala eventuella bekymmer.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utrikesministern:

Vad avser ministern att göra för att uttrycka Sveriges stöd för Israels rätt till liv och skydd?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1710 besvarad av Laila Freivalds

den 3 juni

Svar på frågorna 2004/05:1708 om svenska ministrars uttalanden om barriären på Västbanken, 1710 om Israels rätt till skydd, 1717 om Israels försvar mot terrorattacker och 1743 om Jämtins uttalande angående Israels barriär

Utrikesminister Laila Freivalds

Cecilia Wikström har frågat statsrådet Carin Jämtin vilka åtgärder hon ämnar vidta för att tydliggöra Sveriges syn på Israels rätt att skydda sina medborgare från terroristattacker. Birgitta Ohlsson och Ewa Björling har frågat statsminister Göran Persson vilka åtgärder han vidtagit eller avser att vidta för att nyansera vad som beskrivs som de senaste dagarnas israelfientliga uttalanden från svenska ministrar/uttalanden avseende svensk utrikespolitik. Torsten Lindström har frågat vad jag avser att göra för att uttrycka Sveriges stöd för Israels rätt till liv och skydd. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna och med tanke på det snarlika innehållet besvarar jag samtliga frågor i ett sammanhang.

Låt mig först understryka att jag inte delar Torsten Lindströms uppfattning att statsrådet Jämtins uttalande och omdömen skulle vara befängda, eller att det skulle vara angeläget att regeringens företrädare "hyfsar sitt språkbruk" som Ewa Björling anser.

Statsrådet Jämtin gjorde under sitt besök i Israel och de palestinska områdena en markering mot det israeliska folkrättsstridiga byggandet av en separationsbarriär på ockuperad mark. Hon uttryckte därvid också sin känslomässiga upplevelse.

Genom att resa och uppleva saker på plats skaffar vi oss kunskap som vi inte kan få på något annat sätt. Närvaro innebär samtidigt ofta starka känslor. Efter att i september 2004 själv ha besökt området och bevittnat konsekvenserna av separationsbarriären känner jag igen den känsla som Carin Jämtin gav uttryck för. Som politiker ställs vi ofta inför ett val av olika uttryckssätt. Hur vi uttrycker en upplevd känsla måste var och en få avgöra själv.

Cecilia Wikström och Torsten Lindströms frågor om Israels säkerhet ger anledning att upprepa den mångåriga svenska grundinställningen i frågan.

Israel har inte endast rätt, utan också skyldighet att skydda sin befolkning och sitt territorium. Denna uppfattning framfördes också av Carin Jämtin till såväl israeliska företrädare som medierna, däribland till TT den 22 maj, under hennes resa.

Det finns inget motsatsförhållande mellan kritik mot att Israel bygger delar av separationsbarriären på ockuperad mark och denna grunduppfattning. Israel är i sin fulla rätt att uppföra barriären på egen mark, men de delar som nu byggs på ockuperad mark bryter mot internationell rätt. Denna uppfattning delar Sverige med i stort sett hela världssamfundet. Internationella domstolen har i ett rådgivande yttrande kommit till samma slutsats och i en resolution i FN:s generalförsamling förra året stod ett enigt EU bakom denna uppfattning.

Jag ser därmed heller ingen anledning att "nyansera de senaste dagarnas israelfientliga uttalanden" som Birgitta Ohlsson föreslår.

Birgitta Ohlsson beskriver i sin fråga konflikten som mycket komplicerad och att kritik kan riktas mot bägge parter. Detta är också anledningen till att regeringen har varit tydlig och kommer att fortsätta vara tydlig i sin kritik mot såväl Israels som den palestinska myndighetens agerande i olika skeenden av den israelisk-palestinska konflikten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.