Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

islamofobiska hatbrott

Skriftlig fråga 2003/04:992 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-25
Inlämnad
2004-03-25
Besvarad
2004-03-31
Svar anmält
2004-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 mars

Fråga 2003/04:992

 av Luciano Astudillo (s) till justitieminister Thomas Bodström om islamofobiska hatbrott

Som ett led i Säpo:s arbete med att förebygga och avslöja brott mot rikets inre säkerhet redovisas varje år sedan 1997 statistik över brottslighet med koppling till vit makt, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi samt brottslighet med koppling till antifascism/vänsterideologi. Kartläggningen baseras på polisanmälda brott i Sverige vilka finns införda i det databaserade anmälningssystemet RAR (Rationell Anmälans Rutin). I de sökningar som utförs har brottsrubriceringen stor betydelse samt dessutom uppgifter om brottsplats, tid, datum, målsägare och gärningsman. I analysarbetet inhämtas även uppgifter från till exempel säkerhetspolisens spaningsregister samt även från enskilda polisutredare (Säkerhetspolisen 2003). Begreppet hatbrott definierar Säpo som "våld eller hot mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet" (Säkerhetspolisen 2003). En rad brott för vilka det stadgas straff i brottsbalken omfattas sålunda av definitionen hatbrott, exempelvis mord, olaga hot, misshandel och olaga diskriminering. I Sverige breder tyvärr en växande främlingsfientlighet ut sig mot muslimer och islam. Fördomar och rädsla för muslimer och islam leder till negativa konsekvenser på i stort sett alla samhällsområden. Omfattningen av denna typ av hatbrott känner vi inte till, eftersom de inte registreras som en särskild kategori.

Hur avser ministern att agera för att man ska få bättre kunskap om islamofobins omfattning och utbredning i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:992 besvarad av Thomas Bodström

den 31 mars

Svar på fråga 2003/04:992 om islamofobiska hatbrott

Justitieminister Thomas Bodström

Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att man ska få bättre kunskap om islamofobins omfattning och utbredning i Sverige. Frågan är ställd mot bakgrund av att det i polisens statistik över så kallade hatbrott inte går att utläsa hur stor andel av de rasistiska eller främlingsfientliga brotten som har islamofobiska motiv.

Precis som Luciano Astudillo skriver är det en uppgift för Säkerhetspolisen att årligen sammanställa och analysera statistik över brottslighet mot rikets inre säkerhet, dit hatbrotten räknas. Kartläggningen baseras på polisanmälda brott i Sverige. Genom sökningar i polisens anmälningssystem väljs de anmälningar ut som har relevans för kartläggningen. Urvalet bygger bland annat på uppgifter om brottsrubricering samt vad som framkommer av fritexten i anmälan. Uppgifter om brottsplats, tid, datum, gärningsman och målsägare kan också vara av intresse.

Säkerhetspolisen har hittills i det undersökta materialet funnit endast ett fåtal brott med islamofobiskt motiv, vilket är orsaken till att dessa inte utgör en egen kategori i statistiken. Om det sker förändringar i brottsligheten i riktning mot ett ökat antal brott med islamofobiska motiv utgår jag ifrån att detta redovisas av Säkerhetspolisen.

För att Säkerhetspolisens statistik ska bli rättvisande är det viktigt att den öppna polisen är uppmärksam på vilka motiv som kan ligga bakom ett brott, så att detta anges i anmälan. Här är kunskap en avgörande faktor. Utbildnings- och informationsinsatser har därför genomförts vid samtliga polismyndigheter de senaste åren. Rikspolisstyrelsen håller också, tillsammans med bland annat Säkerhetspolisen och Riksåklagarens speciellt utsedda åklagare, årliga utvecklingskonferenser om rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi och olaga diskriminering. Ett annat exempel är att alla polismyndigheter nu har tagit del av Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott (Rapport 2002:9), som är en uppföljning av rättsväsendets insatser mot denna brottslighet. Utifrån denna rapport har Rikspolisstyrelsen sett flera positiva effekter i det lokala arbetet mot hatbrott.

Det pågår alltså ett arbete på bred front för att öka kunskaperna om hatbrott. Polisen har därför i dag goda möjligheter att uppmärksamma även islamofobiska motiv när ett brott kommer till polisens kännedom. Detta är viktigt, inte bara för Säkerhetspolisens statistik, utan främst för att sådana motiv utgör en grund för straffskärpning i händelse av fällande dom.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.