individuella programmet
Skriftlig fråga 2003/04:1096 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-04-21
- Inlämnad
- 2004-04-21
- Besvarad
- 2004-04-28
- Svar anmält
- 2004-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 april
Fråga 2003/04:1096
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om individuella programmetNär förslaget till ny gymnasieskola presenterades för några veckor sedan slog utbildningsminister Thomas Östros på trumman för satsningen på elever på det individuella programmet. "Det måste finnas utrymme att satsa på de elever som har det tuffast i gymnasieskolan" sade Östros. Många trodde då att det var nya, färska pengar som skulle till. Men det har visat sig att kommunerna tvingas lägga Wärnerssonpengar på gymnasiet. Därmed har Östros gått från utlovad satsning på de gymnasieelever med behov av stöd till en passiv omfördelning av medel.
Den 1 mars meddelade utbildningsminister Thomas Östros att gymnasiepropositionen är uppskjuten till dess att vårbudgeten är presenterad. "Huvudorsaken är att det här är en reform som kostar pengar. Det blir en fråga om vilket utrymme som finns framöver" sade Östros. Från Socialdemokraternas stödpartier har det i medierna talats om flera hundra miljoner kronor till det individuella programmet. Av dem syns inget.
När vårpropositionen nu kommit finns inga satsningar eller omfördelningar för 2004, 2005 eller 2006. Min fråga till utbildningsministern är därför:
Avser utbildningsministern att verka för en satsning på gymnasieskolans svagaste elever?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1096 besvarad av Thomas Östros
den 28 april
Svar på fråga 2003/04:1096 om individuella programmet
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig om jag avser att verka för en satsning på gymnasieskolans svagaste elever.
Dagens individuella program (IV) samlar elever som inte nått godkänt i svenska, engelska eller matematik från grundskolan samt elever som lämnat något av gymnasieskolans nationella program. IV syftar till att eleverna ska nå behörighet och kunna fullfölja ett nationellt program. De elever som finns inom individuella program skiljer sig mycket sinsemellan. Det som förenar dessa elever är att de har behov av studier i en annan takt och i en annan miljö än vad den ordinarie gymnasieutbildningen kan erbjuda. Enbart en mindre del av eleverna på dagens IV fullföljer en gymnasieutbildning vilket gör kvalitetsinsatser på detta område högt prioriterade. Den som är 19@20 år och inte har en fullföljd gymnasieutbildning har ett sämre utgångsläge på väg in i vuxenlivet med större risk för arbetslöshet och därmed mindre möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar. Förbättringar för den grupp som av en eller annan anledning inte fått med sig nödvändiga kunskaper från grundskolan är därför mycket angelägna.
När IV infördes var en av avsikterna att inte reglera i alltför stor utsträckning för att på så sätt skapa frihet att utforma verksamheten efter elevernas förutsättningar och behov. Det har dock visat sig att variationen mellan kommunerna är stor när det gäller både omfattning och resurser.
Regeringen presenterar därför i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140) en förstärkning av kvaliteten på individuella program. Elever som följer ett individuellt program bör från och med den 1 juli 2006 få utbildning på heltid. Regeringen återkommer i budgetpropositionen om finansieringen av detta utökade kommunala åtagande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.