Idrott för äldre

Skriftlig fråga 2017/18:547 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-22
Överlämnad
2017-12-27
Besvarad
2018-01-10
Sista svarsdatum
2018-01-10
Svarsdatum
2018-01-10
Anmäld
2018-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Om fler äldre rör på sig kan samhället spara uppemot 80 miljarder kronor per år. Detta är något som lyfts fram av idrottsrörelsen och som vi moderater står bakom. Riksidrottsförbundet vill att man stärker stödet för att föreningar och förbund ska kunna öka sitt arbete med livslång idrott för alla, vilket skulle medföra såväl lägre hälso- och sjukvårdskostnader som en höjd livskvalitet och förbättrad folkhälsa.

Idrotten får årligen nästan 2 miljarder kronor från staten, för att främja idrott i en verksamhet som omsätter 3,2 miljoner människor och 650 000 ledare i 20 000 idrottsföreningar. Riksdagen har tidigare i år utvärderat statens stöd till idrotten och konstaterat att mer behöver göras för att stödet till idrotten bättre ska möta upp de idrottspolitiska målen.

I arbetet med att nå fler vuxna och äldre kräver idrottsrörelsen att stödet till idrotten utökas och förändras för att kunna utveckla föreningsidrott riktat mot vuxna och äldre. Moderaterna och Alliansen drev i regeringsställning igenom Idrottslyftet, vilket innebar att 500 miljoner kronor årligen satsades för att stimulera idrotten att nå fler. Därför vill vi att man skapar ett äldrelyft för att stimulera föreningar att ge även äldre människor möjlighet att utöva organiserad idrott. Vad regeringen vill göra konkret för att stimulera arbetet med att få fler vuxna och äldre att komma in i föreningsidrotten är ännu oklart.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Hur avser ministern att arbeta för att förändra statens stöd till idrotten för att kunna utveckla föreningsidrotten så att den når fler vuxna och äldre?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:547 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2017/07587/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:547 av Saila Quicklund (M)
Idrott för äldre

Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att arbeta för att förändra statens stöd till idrotten för att kunna utveckla föreningsidrotten så att den når fler vuxna och äldre.

Låt mig först understryka att fysisk aktivitet har positiva effekter för hälsan. Genom regelbunden fysisk aktivitet kan olika sjukdomstillstånd motverkas. Detta gäller för alla åldrar. Liksom Riksidrottsförbundet konstaterar även jag att under de senaste åren har vi sett att barn och ungdomar slutat idrotta allt tidigare, och att de flesta inte hittar tillbaka till idrotten. Många vuxna upplever också att trösklarna in i föreningslivet är höga.

Denna utveckling är oroande, och jag följer därför Riksidrottsförbundets påbörjade resa med att förändra idrottsrörelsens inriktning nära, där målet är att det ska vara enkelt och attraktivt att idrotta i förening för unga, vuxna och äldre med olika bakgrund och livssituation. Sedan 2014 har regeringen ökat statens stöd till idrotten med mer än 200 000 000 kronor, vilket har förbättrat förutsättningarna för idrottsrörelsen generellt, inklusive arbetet när det gäller idrott för äldre.

Som jag tidigare svarat följer jag Riksidrottsförbundets interna arbete med att se över sin bidragsgivning så att den bidrar till att uppfylla de av förbundet beslutade strategiska målen 2025. I det ingår att bidragsreglerna i större utsträckning än för närvarande ska bidra till att uppnå de statliga syftena med stödet till idrotten. Riksidrottsförbundet ska lämna resultatredovisning för 2017 senast den 15 maj 2018. Mot denna bakgrund avser jag inte i nuläget att ta särskilda initiativ för att förändra statens stöd till idrotten när det gäller idrott för äldre.

Stockholm den 10 januari 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.