homofobiska brott
Skriftlig fråga 2003/04:1394 av Linna, Elina (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-08-12
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juni
Fråga 2003/04:1394
av Elina Linna (v) till justitieminister Thomas Bodström om homofobiska brottSäkerhetspolisens årliga rapport Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2003 visar att andelen homofobiska brott ökat med 38 % under 2003 och att under en treårsperiod har dessa brott ökat med 71 %. Enligt Säkerhetspolisen beror detta inte bara på en ökad anmälningsfrekvens utan också på att de homofobiska motiven bakom brotten är tydligare och att det också är en reell ökning av homofobiska brott. Brott av denna karaktär är i regel toppen på ett isberg som i grunden utgörs av grundläggande värderingar och fördomar. Det är därför viktigt att bekämpa homofobiska brott på alla nivåer.
Samtidigt som Säkerhetspolisen presenterar sin rapport tar vi del av polismyndigheten i Dalarnas agerande när RFSL:s lokal i Dalarna återigen utsatts för skadegörelse. Enligt RFSL har polisen valt att inte utreda händelsen och att inte rubricera det som hatbrott. Det leder osökt till att fundera över om Säkerhetspolisens siffror över homofobiska brott, trots ökningen, inte motsvarar verkligheten utan att den är än värre vad statistiken visar. Regering, riksdag och myndigheter har ett stort ansvar för att motverka brott som har sin grund i fördomar och diskriminering. Hur dessa agerar ger signaler till både förövare och offer om vilket värde dessa brott tillmäts.
Jag vill fråga ministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Säkerhetspolisens rapport om ökningen av homofobiska brott?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1394 besvarad av Thomas Bodström
den 12 augusti
Svar på frågorna 2003/04:1394 om homofobiska brott och 1454 om homofobiska hatbrott
Justitieminister Thomas Bodström
Elina Linna har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Säkerhetspolisens rapport om ökningen av homofobiska brott. Helena Bargholtz har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att prioritera de homofobiska hatbrotten.
Det demokratiska samhället vilar på en grundsyn som utgår från alla människors lika värde och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. Rätten till likabehandling är också en mänsklig rättighet och en rättsligt bindande princip som uttrycks på flera ställen i vår lagstiftning, till exempel i lag (2003:307) om förbud mot diskriminering.
Regeringen har också i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna över huvud taget. Det är därför mycket oroväckande att antalet anmälda brott med homofobiska motiv har ökat under 2003. Som Säkerhetspolisen skriver i sin rapport beror det ökande antalet anmälningar troligen både på en ökad anmälningsbenägenhet i förening med att polisen är alltmer uppmärksam på eventuella homofobiska motiv samt att de homofobiska brotten helt enkelt blivit fler och allvarligare.
Att öka kunskapen och medvetandet inom rättsväsendet är en av de viktigaste insatserna för att bekämpa hatbrott och olika former av diskriminering. Regeringen gav därför i maj 2003 i uppdrag till Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen att upprätta kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Strategierna skulle särskilt uppmärksamma diskriminering på grund sexuell läggning. Uppdragen redovisades till regeringen i november 2003 och har därefter följts upp med återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2004 om de åtgärder som vidtagits med anledning av strategierna.
Ett annat exempel på insatser mot hatbrotten är de årliga utvecklingskonferenser med information och utbildning om homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet med mera som Rikspolisstyrelsen sedan år 2001 anordnar i samverkan med bland annat Säkerhetspolisen, Riksåklagarens speciellt utsedda åklagare, polishögskolan och de särskilda kontaktpersoner som finns ute på landets polismyndigheter.
Vid polismyndigheterna har olika utbildnings- och informationsinsatser genomförts. Samarbete och kontakt med minoritetsgrupper sker regelmässigt i alltfler myndigheter. För att hatbrotten tidigt ska uppmärksammas och straffskärpningsgrunden beaktas har tjänsteföreskrifter och lokala bestämmelser upprättats vid vissa myndigheter. På så sätt skapas rutiner vid anmälningsupptagning, handläggning och kontakt med åklagare så att dessa brott får rätt prioritet.
Under hösten 2002 har Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott (rapport 2002:9) sänts ut till alla polismyndigheter. Bland annat utifrån den rapporten har Rikspolisstyrelsen sett flera positiva effekter i det lokala arbetet mot hatbrott.
Riksåklagaren bedriver också ett aktivt arbete på detta område. Exempelvis finns det vid varje åklagarkammare sedan några år tillbaka särskilt utsedda åklagare för att handlägga ärenden om hatbrott.
Slutligen vill jag nämna att tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp utvidgades den 1 januari 2003 till att även omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Samtidigt förtydligades också reglerna om vilka försvårande omständigheter som påverkar straffvärdet. Sedan den 1 juli 2002 anges det också uttryckligen att det ska ses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet har varit att kränka en person på grund av sexuell läggning. Det är inte osannolikt att dessa lagstiftningsåtgärder också bidragit till att anmälningsbenägenheten har ökat.
Precis som Elina Linna skriver är det viktigt att bekämpa homofobiska brott på alla nivåer. Grundläggande är förstås att genom insatser i bland annat skolan och i den allmänna samhällsdebatten aktivt möta de fördomar som är själva grunden för hatbrotten. Vad specifikt gäller rättsväsendets insatser är det viktigt att myndigheterna nu uppmärksammar den kraftiga ökningen av homofobiska brott, vilket Säkerhetspolisen rapporterat om, och vidtar lämpliga åtgärder. Om detta inte visar sig vara tillräckligt är jag inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder framöver. Detta är fortsatt en prioriterad fråga för regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.