Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

högskolans anpassning till studenter med barn

Skriftlig fråga 2003/04:665 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-30
Anmäld
2004-02-03
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga 2003/04:665

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om högskolans anpassning till studenter med barn

Sveriges över 330 000 studenter är en mycket heterogen grupp. Till skillnad från mångas bild är relativt få studenter ensamstående 20-åringar som precis har flyttat hemifrån. Var fjärde student väntar med att skaffa barn visar en ny undersökning. Många av dem som valt bort familjebildningen anger att studierna tar mycket tid, vilket är svårt att förena med ansvaret som förälder.

Allt pekar mot att studenter med barn är en utsatt grupp i dagsläget. Det är också en grupp som ökat under se senaste åren. Många studenter med barn tycker inte att högskolevärlden är anpassad till eller har förståelse för dem. Det är svårt att hänga med i takten när barnen är sjuka.

Tentor och föreläsningar läggs på kvällar och helger då det är omöjligt för många föräldrar att komma ifrån. En del av studenterna tycker också att högskolan har en nedlåtande och beskyddande attityd till studenterna när studierna och deras roll som ansvarig förälder i hemmet kolliderar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Vad avser utbildningsministern att göra för att högskolan ska öka anpassningen till studenter med barn?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:665 besvarad av Thomas Östros

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:665 om högskolans anpassning till studenter med barn

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att högskolan ska öka anpassningen till studenter med barn.

Studerandegruppen är, precis som Torsten Lindström framhåller, mycket heterogen. De som har barn eller väljer att skaffa barn under studietiden har naturligtvis en helt annan situation än studerande utan barn. Regeringen har på olika sätt uppmärksammat situationen för studerande med barn. Bland annat tillkallades en särskild utredare under 2002 med uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden inklusive studieuppehåll (Studiesociala utredningen). I januari 2003 fick utredaren i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Bakgrunden var den överenskommelse som träffats mellan regeringen och dess samarbetspartier (den så kallade 121-punkts överenskommelsen). Utredaren har genomfört en enkätundersökning bland studerande som bland annat bekräftar att kurs- och schemaläggningen betyder mycket för studerande med barn. Studiesociala utredningen har nyligen lämnat sitt betänkande Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder som förbättrar barnfamiljernas ekonomiska situation generellt. Barnbidraget har stegvis höjts till 950 kr i månaden. Dessutom har flerbarnstillägget höjts och maxtaxa införts i förskola, fritidshem och familjedaghem. Föräldraförsäkringen har byggts ut med ytterligare en månad och grundnivån i föräldraförsäkringen har gradvis höjts till 180 kr per dag, vilket är viktigt för många studerande.

Jag anser att det är angeläget att högskolan står öppen för alla och att studenter med barn har goda förutsättningar att klara sina studier. De senaste årens utbyggnad av högskolan och de åtgärder som vidtagits med anledning av propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) pekar tydligt på regeringens målsättning att bredda rekryteringen. I propositionen lades bland annat förslag om ett nätuniversitet. Nätuniversitetet startade sin verksamhet den 1 mars 2002 och har som viktigaste uppgift att göra högre utbildning mera tillgänglig för alla studenter.

På högskoleområdet gäller även lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen har till ändamål att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Lärosätena har en viktig uppgift att fortsätta med arbetet att försöka anpassa verksamheten så att den passar även de studenter som har familj. Detta är viktigt både ur kvalitetssynpunkt och ur ett jämlikhetsperspektiv. Ansvaret för att praktiskt arbeta för att göra utbildningen tillgänglig för studenter med olika förutsättningar vilar på universiteten och högskolorna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.