Hjälp till Spanien och Marocko
Skriftlig fråga 2005/06:201 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-10-21
- Besvarad
- 2005-10-27
- Svar anmält
- 2005-10-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 oktober
Fråga 2005/06:201 av Luciano Astudillo (s) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Hjälp till Spanien och Marocko
När jag tillsammans med några andra unga socialdemokrater i riksdagen besökte Spanien nyligen diskuterades flyktingfrågan intensivt. Många människor från länder söder om Sahara söker sig norrut mot Marocko och sedan över till Spanien, eftersom deras egna länder är fattiga och har ett oroligt politiskt läge. Situationen i Marocko och Spanien har blivit helt ohållbar. Många människor har dött i tumult när de försökt klättra över staketen in i Spanien och EU. Flera har skjutits ihjäl, troligen av marockansk polis. Många har också skadats allvarligt på de sex meter höga stängsel som satts upp vid gränsen.
Det finns ingenting som tyder på att dessa folkströmningar kommer att minska. Inga människor ska behöva gå igenom sådana saker och samarbete måste till mellan EU och Marocko, men även med länderna som de flesta migranterna lämnar, som Mali, Elfenbenskusten, Senegal, Gambia och Guinea.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:
Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att Sverige och EU ska kunna hjälpa till i arbetet med flyktingar och migranter inom och från Afrika?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:201 besvarad av Barbro Holmberg
den 27 oktober
Svar på fråga 2005/06:201 om hjälp till Spanien och Marocko
Statsrådet Barbro Holmberg
Luciano Astudillo har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att Sverige och EU ska kunna hjälpa till i arbetet med flyktingar inom och från Afrika. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Luciano Astudillo hänvisar i sin fråga till situationen i Marocko och Spanien och nämner att det inte finns någonting som tyder på att dessa folkströmningar kommer att minska. Han anför vidare att ett samarbete måste till mellan EU och Marocko, men även mellan EU och de länder som de flesta migranterna lämnar, som Mali, Elfenbenskusten, Senegal, Gambia och Guinea.
Jag vill inledningsvis säga att EU redan har ett samarbete på biståndsområdet med såväl Marocko som de ursprungsländer som Luciano Astudillo nämner i sin fråga.
Vad gäller migrationsområdet är Sverige vidare en av de största givarna till FN:s flyktingorgan, UNHCR, som är väl etablerat i regionen. UNHCR arbetar aktivt för att stärka skyddet av asylrätten och öka den regionala kapaciteten att identifiera asylsökande och flyktingar bland de många människor som vill ta sig från Afrika till Europa.
Min uppfattning är emellertid att samarbetet med Marocko, liksom med andra transit- och ursprungsländer i Afrika, bör utvecklas ytterligare. Syftet måste vara att öka dessa länders kapacitet att hantera migrationsströmmar, motverka människohandel, förbättra skyddet för flyktingar och internflyktingar samt lyfta fram det positiva sambandet mellan migration och utveckling. Ett arbete med att identifiera hur detta ska ske pågår redan inom ramen för den av EU:s ordförandeskap föreslagna Afrikastrategin samt inom ramen för den process som lett fram till kommissionens förslag om regionala skyddsprogram vilka tagits fram och ska genomföras i nära samarbete med UNHCR.
Avslutningsvis vill jag framhålla att en lösning måste vara långsiktig och hållbar. Det handlar om att skapa bättre livsvillkor i de länder som människor kommer från. Kortsiktigt måste de akuta problemen lösas. EU har här ett ansvar att hjälpa och stödja, men också en skyldighet att värna de mänskliga rättigheterna och påtala när de kränks.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
