Hinder för digitaliseringen av hälso- och sjukvården

Skriftlig fråga 2019/20:1562 av Johan Hultberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-11
Överlämnad
2020-06-12
Anmäld
2020-06-15
Svarsdatum
2020-06-24
Besvarad
2020-06-24
Sista svarsdatum
2020-06-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Digitaliseringen skapar fantastiska möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården till gagn för både patienter och personal. Genom att nyttja och utveckla nya tekniska lösningar kan vården bli både mer tillgänglig och säkrare samtidigt som arbetsmiljön kan förbättras för personalen.

Den pågående coronapandemin har fört det positiva med sig att digitaliseringen av hälso- och sjukvården har accelererats. Vi ser nu vad som får betraktas som det verkliga genombrottet för digitala vårdmöten, och vi ser mängder av initiativ för att utveckla och introducera olika digitala vårdtjänster för exempelvis rådgivning, självskattning och egenmonitorering.

Det finns dock många hinder som bromsar verksamhetsutvecklingen med hjälp av teknik i vården. Inte minst sätter dagens omoderna lagstiftning käppar i hjulen för digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Det var mot den bakgrunden som en enig riksdag ställde sig bakom flera moderata förslag om en förändrad och moderniserad lagstiftning.

En enig riksdag har uppmanat regeringen att se över:

  • om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
  • om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
  • om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren följande:

 

Om och när kan riksdagen förvänta sig att ministern återkommer till riksdagen med förslag om en moderniserad lagstiftning i linje med ovan nämna tillkännagivande?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1562 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/05297/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1562 av Johan Hultberg (M)
Hinder för digitaliseringen av hälso- och sjukvården

Johan Hultberg har frågat mig om och när riksdagen kan förvänta sig att jag återkommer till riksdagen med förslag om en moderniserad lagstiftning i linje med riksdagens tillkännagivande som han beskriver i frågan.

Tillkännagivandet inkom till regeringen den 28 maj i år, varför beredningen i Regeringskansliet ännu är i ett tidigt skede. Jag vill dock framhålla att e-hälsofrågorna är prioriterade för regeringen och vi har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ingått en överenskommelse om en gemensam vision, Vision e-hälsa 2025, som säger att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Överenskommelsen syftar i grunden till att skapa förutsättningar att tillvarata den fulla potentialen som digitaliseringen ger och tre områden pekas ut som särskilt angelägna i arbetet: regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standarder. Flera insatser pågår på dessa områden. Som ett exempel kan nämnas att regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för insatser rörande standarder och informationssäkerhet inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om God och nära vård 2020.

Riksdagens tillkännagivanden kommer att hanteras inom ramen för arbetet med att nå Vision e-hälsa 2025. Ett par av frågorna som lyfts i tillkännagivandet hanteras redan av utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (dir. 2019:37) som tillsattes i juni 2019. Utredaren ska bland annat se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård. Utredaren ska också se över möjligheterna att ge ombud åtkomst till patientjournal. Av direktiven framgår vidare att utredaren ska sammanställa ytterligare frågeställningar som uppmärksammats och som utredaren bedömer kräver vidare analys. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2021. Även Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet, dir. 2018:85) har till uppgift att göra fördjupade analyser av lagstiftning som värnar den personliga integriteten men utgör eventuella hinder för utveckling samt, där det är relevant, kartlägga behov av erforderlig anpassning av regelverk. Kommittén ska lämna en delrapportering senast den 31 december 2020, och slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2021.

Stockholm den 24 juni 2020

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.