Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Hennes & Mauritz och uzbekisk bomull

Skriftlig fråga 2007/08:380 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-11-30
Inlämnad
2007-11-30
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2007-12-12
Svar anmält
2007-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga

2007/08:380 Hennes & Mauritz och uzbekisk bomull

av Birgitta Eriksson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Uzbekistan räknas inte till världens demokratier. Uzbekistan är också en av världens ledande bomullsproducenter. Denna bomull produceras genom barnarbete. Barnarbete förhindrar barns- och ungdomars skolgång och utveckling. Barnarbete leder till fattigdom som vuxen.

Det har nu visat sig att företaget Hennes & Mauritz saluför kläder gjorda av uzbekisk bomull plockad av barnarbetare. Företaget säger sig inte kunna göra något åt saken.

Näringsministern har som bekant lovat att lösa konflikten kring Ekfors Kraft i Norrbotten och kunde kanske på ett liknande sätt försöka påverka Hennes & Mauritz om nödvändigheten att avstå från att använda uzbekisk bomull plockad av barnarbetare.

Hennes & Mauritz huvudägare, Stefan Persson, får ju en betydande inkomstförstärkning genom den borgerliga regeringens avskaffande av förmögenhetsskatten – han betalade 34 miljoner 2005. Detta borde göra honom mer benägen att lyssna på näringsministerns plädering mot att göra pengar på barnarbete.

Hur avser statsrådet att agera med anledning av det anförda?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:380 besvarad av Statsrådet Ewa Björling

den 12 december

Svar på fråga

2007/08:380 Hennes & Mauritz och uzbekisk bomull

Statsrådet Ewa Björling

Birgitta Eriksson har ställt frågan hur regeringen avser agera med anledning av att ett svenskt företag – Hennes & Mauritz – enligt uppgift använt tyg för textilproduktion i Bangladesh, som en underleverantör vävt av bomull producerad av barn i Uzbekistan.

Frågan är ursprungligen ställd till näringsministern, men som ansvarig minister för frågor med bäring på företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) kommer jag att besvara frågan.

Barnarbete får inte accepteras oavsett var i världen det än förekommer. Därför finns förbud mot barnarbete som en viktig del i ILO:s – den internationella arbetsorganisationen – kärnkonventioner, som världens regeringar har överenskommit inom ramen för FN. Dessa konventioner ska sedan ratificeras i de länder som skrivit under och inlemmas i respektive lands lagstiftning. Det är således varje lands regerings uppgift att upprätthålla lagar och regler inom det egna landet.

Tyvärr lever inte alla länder upp till dessa överenskommelser, internationella normer eller ser till att landets lagar kring till exempel barnarbete efterlevs. Som ett svar på att regeringar inte tar sitt ansvar har många företag som verkar på den globala arenan och på komplicerade marknader valt att själva skapa och följa olika uppförandekoder genom så kallad Corporate Social Responsibility, CSR. FN:s Global Compact är ett exempel på detta, OECD:s Riktlinjer för multinationella företag ett annat.

När det gäller bomull är grundläggande arbetsvillkor, miljöhänsyn och barnarbete ett problem i många länder. Därför har företag och andra intressenter gått samman i det så kallade Better Cotton Initiative. Målet är att hitta hållbara produktionssätt av bomull, inklusive arbetsvillkor, genom att de företag som köper in bomullen ska kunna ställa gemensamma krav på producenterna.

Bojkott är dock sällan lösningen på ofta mycket komplicerade problem. Det handlar om djup fattigdom och som i det aktuella fallet, en nation där 36 procent av befolkningen är under 15 år. Om barnarbete direkt är sanktionerat av ett lands regering kan frågan inte heller lösas enbart genom att enskilda företag agerar. I sådana kontexter krävs en rad åtgärder för att nå en förändring. Här spelar FN:s arbete en betydelsefull roll genom bland annat ILO och Unicef, som kan föra upp frågan om barnarbete på den politiska agendan i EU:s och i bilaterala kontakter med landet samt påtryckningar från de företag som handlar med leverantörer i landet ifråga. Det är ofta genom samlade påtryckningar som förändringar kommer till stånd.

Regeringen kan inte utöva påtryckningar på enskilda företag kring uppträdande i tredje land. Vi förväntar oss däremot att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor i all sin verksamhet. Svenska företag har kommit långt när det gäller att säkra den så kallade leveranskedjan av produkter och är ledande även internationellt.

Jag vill nämna att Hennes & Mauritz har tagit kontakt med mig och redogjort för de åtgärder man vidtagit och avser att vidta. Företaget i fråga har under många år arbetat med sitt sociala ansvarstagande och är bland annat ett av de få företag som arbetar med fair labour i sin produktion. Jag ser fram emot en fortsatt dialog med Hennes & Mauritz och andra företag kring företagens sociala ansvar. Därför har jag tagit initiativ till ett djupare samarbete med våra svenska företag så att vi tillsammans kan diskutera utmaningar och lösningar kring socialt ansvarstagande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.