hanteringen av SÄPO:s överskottsinformation
Skriftlig fråga 2002/03:381 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-01-10
- Besvarad
- 2003-01-17
- Anmäld
- 2003-01-21
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 januari
Fråga 2002/03:381
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om hanteringen av Säpos överskottsinformationSäkerhetstjänstkommissionen gör i sin nyligen avlämnade rapport gällande att Säpo i sin övervakning använt delvis olagliga metoder vad gäller hanteringen av så kallad överskottsinformation vid telefonavlyssningar. Kommissionen har funnit att telefonavlyssning använts för att samla in material som inte har varit relevanta i de förundersökningar som föranlett avlyssningarna. Dessa uppgifter har i tusentals fall samlats på ett sätt som saknar stöd i lag. I åtskilliga fall uppges sådan överskottsinformation ha lämnats ut i samband med personalkontroll.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder vad gäller hanteringen av det arkivmaterial som innehåller överskottsinformation som sparats och använts utan stöd i lag?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:381 besvarad av Thomas Bodström
Svar på frågorna 2002/03:381 om hanteringen av Säpos överskottsinformation och 382 om regeringens föreskrifter avseende registrering i Säpos övervakande verksamhet
Justitieminister Thomas Bodström
Helena Bargholtz har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder när det gäller hanteringen av Säpos arkivmaterial som innehåller överskottsinformation som sparats och använts utan stöd i lag. Hon har också frågat om jag, för att undanröja oklarheter, avser att göra ändringar av regeringens utfärdade föreskrifter som rör åsiktsregistrering.
Vid användning av hemliga tvångsmedel, såsom teleavlyssning, kommer det ibland fram uppgifter som inte har samband med det brott som legat till grund för tvångsmedelsbeslutet. I vad mån sådan så kallad överskottsinformation får utnyttjas är inte generellt reglerat i lag. Justitiedepartementet har gett hovrättslagmannen Sigvard Hellin i uppdrag att utarbeta ett förslag till reglering av användningen av överskottsinformation. Redovisning av detta uppdrag kommer att ske under våren 2003.
År 1996 inrättades Registernämnden som en särskild kontrollfunktion i samband med registerkontroll inom ramen för säkerhetsprövning (tidigare kallad personalkontroll). Nämnden ska bland annat ta ställning till om uppgifter som finns i polisens register bör lämnas ut vid registerkontroll. Uppgifter får endast lämnas ut om de kan antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet ur säkerhetssynpunkt. Om några relevanta uppgifter framkommer har den kontrollerade som regel rätt att yttra sig över dessa. Numera har vi således ett väl fungerande och rättssäkert system för personalkontroll.
Tidigare har det förekommit att personer registrerats på delvis lösa grunder. Sådana uppgifter har i vissa fall lämnats ut vid personalkontroller. Detta är självfallet inte godtagbart. Vi överväger därför om det kan finnas skäl att närmare granska sådana fall där registrering och utlämnande av uppgifter har lett till orimliga konsekvenser för den enskilde.
Helena Bargholtz har också frågat om föreskrifter avseende åsiktsregistrering.
Förbudet mot åsiktsregistrering har funnits i regeringsformen sedan 1977 samt i den nu upphävda personalkontrollkungörelsen från 1969. Det innebär att en uppgift om en person inte får registreras om registreringen grundas enbart på hans eller hennes politiska åskådning. När det gäller Säkerhetspolisen och övriga polisen finns det dessutom en särskild reglering i polisdatalagen som anger att uppgifter om en person inte får behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförbund, hälsa eller sexuell läggning. Polisen får dock, om det bedöms oundgängligen nödvändigt, behandla uppgifter av ovanstående art, om de framkommer i samband med behandling av andra uppgifter.
De regler som finns i dag är alltså tydliga. Säkerhetspolisen har dessutom utarbetat tydliga arbetsrutiner för registrering av känsliga uppgifter.
Den risk för olaglig registrering som kommissionen ändå pekar på är emellertid en varningssignal som måste tas på allvar. Registernämnden har redan i dag ett stående uppdrag att granska Säkerhetspolisens hantering av uppgifter enligt polisdatalagen, vilket är en garanti för att registrering sker på ett riktigt sätt och för att felaktig behandling uppmärksammas och förhindras. Inom Justitiedepartementet pågår också ett arbete med att ta fram en ny polisdatalag för att skapa en tydligare reglering när det gäller behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Säkerhetstjänstkommissionens påpekanden kommer givetvis att beaktas i det arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.