Hantering av känsliga hälsodata
Skriftlig fråga 2016/17:1837 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-23
- Överlämnad
- 2017-08-24
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-07
- Besvarad
- 2017-09-07
- Sista svarsdatum
- 2017-09-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Under sommaren har en av de största säkerhetsskandalerna i modern svensk historia uppdagats. Genom underlåtenhet från regeringen och oansvarig ledning på en statlig myndighet har mycket känslig information riskerat att hamna i orätta händer.
Säkerhetskrisen i Sverige innebär att såväl enskilda människors som rikets säkerhet riskerats. Regeringens arbete och ansvarstagande under hanteringen har varit mycket bristfällig. Trots det allvarliga läget brister det fortsatt i ansvarstagandet från regeringen.
Sekretessbelagd information om både enskilda personer och rikets säkerhet har hanterats i strid mot gällande lagstiftning och kommit personer utan säkerhetsprövning till del. I dagsläget är det oklart hur denna information har spridits vidare. Men Transportstyrelsens agerande har lett till att det är möjligt att främmande makt kan ha fått tillgång till känslig information om vår infrastruktur, körkortsregister och om personer med skyddad identitet. Det är sådan information som kan användas för att skada enskilda och Sverige.
Samtidigt som skandalen växer för var dag som går och nya säkerhetsrisker uppdagas uppkommer det nya frågor. Exempelvis är det naturligtvis mycket allvarligt att enskilda individers läkarintyg och hälsodata har hamnat i orätta händer. Hur har Transportstyrelsen hanterat register med till exempel individers bruk av preventivmedel och andra intima uppgifter? Enskilda människors hälsodata, utöver möjligen dem som direkt påverkar körförmågan, bör vara en sak mellan individen, sjukvården och, med individens samtycke, forskningen.
Säkerhetskrisen visar samtidigt att regeringen har brustit vad gäller att säkra ett tryggt Sverige. Därför behöver ansvar utkrävas.
Det här är en allvarlig säkerhetskris. Både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, Säpo, pekar på att det som inträffat är allvarligt. Tilliten till hur såväl regering som myndigheter hanterar känsliga och hemliga uppgifter måste återupprättas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Anser ministern och regeringen att det är rimligt att statliga myndigheter hanterar känsliga hälsouppgifter som inte är kopplade till körförmåga, och vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att sådan känslig information hanteras korrekt nu och framöver?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1837 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/04674//FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1837av Cecilia Widegren (M) om Hantering av känsliga hälsodata
Cecilia Widegren (M) har frågat mig om jag och regeringen anser att det är rimligt att statliga myndigheter hanterar känsliga hälsouppgifter som inte är kopplade till körförmåga, och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att sådan känslig information hanteras korrekt nu och framöver?
I Sverige finns ett stort antal register hos olika statliga myndigheter, som utgör en viktig grund för bl.a. samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning och bidrar till utvecklingen av den svenska välfärden.
Det är av stor vikt att känslig information, såväl vad avser säkerhetsfrågor som integritetskänsliga frågor, hanteras med stor varsamhet och erforderliga insatser för informationssäkerhet. När så inte sker ser regeringen mycket allvarligt på detta.
Frågor om hur myndigheterna beaktar säkerhetsskyddsfrågor har uppmärksammats särskilt på senare tid. Med anledning av den händelse rörande drift av Transportstyrelsens it-system, som det har rapporterats om i media under sommaren, uppdrog regeringen den 3 augusti 2017 åt Transportstyrelsen att kartlägga vilka säkerhetskänsliga eller av andra skäl sekretessbelagda uppgifter som har hanterats av icke säkerhetsprövade medarbetare hos leverantörer och underleverantörer samt att bedöma hur hanteringen överensstämmer med gällande regelverk. Samma dag beslutade regeringen att en utredare ska granska den process som ledde fram till att skyddsvärd information har hanterats på ett sätt som strider mot svensk lag. Utredaren ska vidare redogöra för vilka lärdomar som kan dras av den aktuella upphandlingen.
Regeringen håller sig kontinuerligt informerad om hur myndigheterna och andra aktörer sköter sitt säkerhetsskydd. I syfte att ytterligare fördjupa kunskapsunderlaget inom detta område avser regeringen att ge Säkerhetspolisen i uppdrag att redovisa vilka generella brister som finns i säkerhetsskyddet bland myndigheterna med mest skyddsvärd verksamhet.
Tidigare i somras fattade dessutom regeringen beslut om ett uppdrag till samtliga bevakningsansvariga myndigheter att analysera och bedöma informationssäkerheten i den egna verksamheten (Ju2017/05787/SSK).
Den myndighet som förvaltar flest hälsodataregister är Socialstyrelsen med syfte att kunna analysera och följa utvecklingen i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. De olika hälsodataregistren utgör en viktig källa för forskning, exempelvis cancerregistret vars syfte är att kartlägga cancersjukdomars förekomst.
Jag anser att det är rimligt att dessa hälsodataregister finns och förvaltas av Socialstyrelsen mot bakgrund av registrens centrala roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Korrekt hantering av känsliga hälsodata samt skydd av individens integritet är givetvis väsentliga delar av Socialstyrelsens och övriga myndigheters behandling av känsliga uppgifter. Exempelvis skyddas de olika registren på Socialstyrelsen på flera sätt, både genom att de fysiskt förvaras där ingen obehörig har tillgång och i en särskild IT-miljö som är helt skild från resten av myndighetens IT-miljö och från Internet.
Vidare omfattas hanteringen av känsliga personuppgifter av strikta rättsliga skyddsåtgärder. Den nya dataskyddsförordningen som kommer att införas under 2018 skärper denna säkerhet ytterligare.
Stockholm den 7 september 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.