handlingsplan för regelförenklingsarbetet
Skriftlig fråga 2002/03:924 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-13
- Inlämnad
- 2003-05-13
- Besvarad
- 2003-05-21
- Svar anmält
- 2003-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:924
av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Leif Pagrotsky om handlingsplan för regelförenklingsarbetetMiljöpartiet har länge varit oroat över den låga takten i regeringens regelförenklingsarbete för svenska företag. Därför gick Miljöpartiet och de borgerliga partierna i december förra året samman för att radikalt öka takten i detta arbete. Tack vare det riksdagsbeslut som följde ska hela regelverket gås igenom under innevarande mandatperiod och det finns också ett kvantitativt mål om att minska företagens kostnader, för administrationen av regelverket, med 15 % under de närmaste tre åren. Det är en tuff målsättning och om regeringen ska lyckas med detta tidsmässigt krävs omedelbara åtgärder.
När avser ministerns att lägga fram en handlingsplan för regelförenklingsarbetet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:924 besvarad av Leif Pagrotsky
den 21 maj
Svar på frågorna 2002/03:924 om handlingsplan för regelförenklingsarbetet och 925 om regeländringar för småföretagens skull
Näringsminister Leif Pagrotsky
Ingegerd Saarinen har frågat mig dels när jag avser att lägga fram en handlingsplan för regelförenklingsarbetet och dels om jag i framtiden avser att verka för att förhindra att nya regler utfärdas i de fall där konsekvensanalyser för de små företagen inte utförts.
Låt mig först understryka att regeringen har en hög ambitionsnivå när det gäller regelförenklingsarbetet. Redan i dag granskar Simplex alla förslag till nya eller ändrade lagar eller förordningar utifrån vilka konsekvenser de medför särskilt för de små företagen. Denna granskning omfattar ett@två förslag om dagen och i ett 25-tal fall har också förslag stoppats eller ändrats väsentligt.
Det är vidare angeläget att ta fram en mätmetod för att kunna bedöma hur företagens administrativa börda förändras. Regeringen gav därför redan i juni 2002 Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, i uppdrag att ta fram ett förslag till en sådan mätmetod. ITPS redovisade sitt uppdrag i mars i år och förslaget bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2003 redovisat för riksdagen hur det fortsatta arbetet med mål, mätmetoder och handlingsprogrammet för regelförenklingsarbetet kommer att bedrivas. Arbetet med att ta fram ett handlingsprogram involverar många parter och är också avhängigt av arbetet med att ta fram mål och mätmetoder. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen under hösten 2003 med en redovisning av hur arbetet med handlingsplanen fortskrider.
Så som jag har beskrivit ovan kommer regeringen att ta fram ett uppföljningsbart mål för minskning av den administrativa bördan. Regeringen avser att återkomma till riksdagen även i den frågan. Jag måste därför korrigera det påstående som förs fram av Ingegerd Saarinen om att det redan skulle finnas ett kvantitativt mål beslutat om att minska företagens kostnader för administrationen av regelverket med 15 % under de närmaste tre åren.
När det gäller frågan om konsekvensanalys av förslaget till nya förmånsrättsregler kan jag bara konstatera att det är få förslag som har genomgått en sådan grundlig beredning. Frågorna har utretts under mer än tio år och förslagen har varit föremål för remissbehandling, hearingar och andra typer av samråd med berörda intressenter. Innan regeringen beslutade propositionen övervägdes @ efter synpunkter från Svenskt Näringsliv @ om det fanns skäl att göra någon ytterligare kompletterande utredning, men slutsatsen blev att det inte fanns anledning till det.
På grund av det ovanstående anser regeringen, vilket också framgår av propositionen, att konsekvenserna av förslagen är tillräckligt utredda. Förslaget i sin nuvarande form utgör en sammanvägning av flera intressen, där regeringen har gjort bedömningen att de ändrade reglerna, som ytterst syftar till att minska risken för konkurser, sammantaget gynnar ett långsiktigt och livskraftigt företagande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.