Gripandet av Ramazan Kizil
Skriftlig fråga 2008/09:813 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-04-01
- Inlämnad
- 2009-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-04-21
- Svar anmält
- 2009-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 april
Fråga
2008/09:813 Gripandet av Ramazan Kizil
av Peter Hultqvist (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
I samband med valrörelsen för kommunalvalen i Turkiet så talade den svenske medborgaren Ramazan Kezir vid ett valmöte i Grimeli. Han talade på kurdiska på ett valmöte för kurder. Närvarande militär spelade in talet. Kezir greps senare. Han är nu släppt men åklagare ska ta ställning till ett eventuellt åtal.
Dels förhållandet att en person grips för att han talar på kurdiska, dels för att personen i fråga är svensk medborgare är två skäl för att svenska myndigheter ska agera. Att gripas för att man talat på ett visst språk är helt orimligt.
Min fråga till ministern är:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta med anledning av gripandet av den svenske medborgaren Ramazan Kezir och det förhållandet att orsaken till det inträffade är att han talat kurdiska på ett möte för kurder?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:813 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2008/09:802 Rätt att offentligt tala sitt modersmål i EU och kandidatländer
2008/09:813 Gripandet av Ramazan Kizil
Utrikesminister Carl Bildt
Lennart Sacrédeus har frågat EU-minister Cecilia Malmström och Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder som avses att vidtas, med hänvisning till fallet med den svenske medborgaren Ramazan Kizil som ska ha kallats till förhör efter att ha talat kurdiska på ett valmöte i Turkiet, för att språkfrihet ska råda i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna. Jag väljer att besvara dessa i ett sammanhang.
Svenska myndigheters möjligheter att agera till förmån för en svensk medborgare som även har medborgarskap i Turkiet är mer begränsade än vad som gäller i förhållande till den som enbart är svensk medborgare.
I det aktuella fallet hade Sveriges generalkonsulat i Istanbul kontakt med Ramazan Kizil före det förhör turkiska myndigheter kallat honom till. Om han frihetsberövades efter förhöret skulle Kizil, via anhöriga, åter kontakta generalkonsulatet. Så skedde dock inte.
Frågan om stärkta minoritetsrättigheter är central i Turkiets EU-anslutningsprocess. Ett steg i rätt riktning är de åtgärder som genomförs för att utöka tv-sändningar på andra språk än turkiska, däribland kurdiska. Sammantaget behövs dock ytterligare konkreta reformer för att Turkiet ska nå upp till europeisk standard när det gäller att värna och respektera rätten för individer som tillhör en minoritet att fritt kunna utöva sin kultur och sitt språk i det offentliga livet och i utbildningsväsendet. Från EU:s och Sveriges sida ställs tydliga krav i allt detta och vi kommer att fortsätta att ta upp frågan i samtal med företrädare för den turkiska regeringen.
Turkiets framtida EU-medlemskap och den kravfyllda process som leder dit förblir en av de starkaste drivkrafterna för fortsatta reformer i landet. Det förutsätter också att EU står fast vid att Turkiet ska erbjudas fullt medlemskap när alla kriterier för detta har uppfyllts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.