Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Gigasunet

Skriftlig fråga 2002/03:239 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-05
Inlämnad
2002-12-05
Besvarad
2002-12-11
Svar anmält
2002-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2002/03:239

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Gigasunet

Forskningsnätet Gigasunet är färdigbyggt i höst och kommer då att tävla om positionen som Europas vassaste högskolenät. Med farter på 10 gigabit/sekund har Gigasunet 16 gånger högre kapacitet än gamla Sunet.

Driftskostnaden för Sunet har ökat från 110 miljoner kronor 1999 till 140 miljoner kronor i år. Staten gick in med 75 miljoner kroner 2000 och 128 miljoner kronor 2001 som subvention för Sunet. I år blir departementets subvention 38 miljoner kronor @ därmed måste högskolorna stå för ca 60 miljoner kronor själva. En satsning på Gigasunet utan väl underbyggd finansieringsprincip riskerar att dränera högskolornas anslag till forskning ytterligare.

Ett grundläggande problem är att Sunet inte är en juridisk person. Vetenskapsrådet är Sunets huvudman och ekonomiske förmyndare för att slussa in statens pengar i verksamheten. I andra länder öppnas forskningsnäten mot företagsamheten. I Norge och Finland förvaltas Sunets motsvarigheter som bolag, liksom det nordiska samarbetet Nordunet där Sunet ingår.

Vad avser ministern att göra för att Gigasunets finansiering löses utan ytterligare urholkning av högskolornas anslag till forskning?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:239 besvarad av Thomas Östros

den 10 december

Svar på fråga 2002/03:239 om Gigasunet

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att Gigasunets finansiering löses utan ytterligare urholkning av högskolornas anslag till forskning.

För att tillförsäkra att alla universitet och högskolor har tillgång till datorkommunikation med hög kapacitet bildade Forskningsrådsnämnden (FRN) och Styrelsen för teknisk utveckling (STU) i början av 1980-talet det svenska universitetsdatornätverket Sunet.

Vetenskapsrådet är sedan år 2001 huvudman för Sunet som tillhandahåller datornät för forskning och undervisning vid de svenska universiteten och högskolorna. Dessutom är vissa folkbibliotek och länsmuseer samt studentbostäder på vissa högskoleorter anslutna till nätet.

Avtalet med Banverket löper ut under innevarande år och Vetenskapsrådet har nyligen genomfört en upphandling från Telia om ett stamnät med högre kapacitet. Detta nya system benämns ofta Gigasunet. Förutom för forskning används nätet även i undervisningen och flera studentbostadsområden har fått bredbandskapacitet via Sunet. Användningen av Sunets tjänster har därmed breddats och med den utökade kapaciteten kommer denna användning att breddas ytterligare.

Regeringen har sedan 1998 givit tillstånd till att Sunet delvis får finansieras med avgifter. Med tanke på att användarskaran har breddats och att dessa fått tillgång till ett nät med avsevärt högre kapacitet har regeringen bedömt att en ökad avgiftsfinansiering är rimlig. Några lärosäten har undersökt alternativa lösningar men ingen har hittills valt att ställa sig utanför Sunet.

Enligt min mening är det viktigt att universiteten och högskolorna har tillgång till datorkommunikation med hög kapacitet. Men det är användarna som ska avgöra vilken service som Sunet ska tillhandahålla. Lärosätena måste väga behovet av datorkapacitet mot andra utgifter. En del av kostnaden bör därför täckas genom avgifter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.