Friskolor och segregation
Skriftlig fråga 2005/06:1323 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-29
- Inlämnad
- 2006-03-29
- Besvarad
- 2006-04-05
- Svar anmält
- 2006-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga 2005/06:1323 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Friskolor och segregation
Sverige har ett utvecklat friskolesystem. Det är tydligt att friskolornas framväxt ökat segregationen både mellan skolor och mellan elever. Många gånger väljer friskolor dessutom aktivt bort elever som kommer från studieovana hem. I längden leder det till en alltmer ojämlik skola, där elever med olika social bakgrund och ursprung ges olika förutsättningar att klara skolan. Hittills har vi socialdemokrater på grund av rådande majoritetsförhållanden kunnat bryta denna negativa spiral. Skolorna segregeras och studieresultaten mellan olika skolor är orimligt stora. Skolverkets statistik visar att skillnaderna i studieresultaten är stora mellan friskolor och de kommunala skolorna. 11,1 % av eleverna i kommunala skolor och 6.6 % av eleverna i fristående skolor uppnår inte målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Skillnaden är också stor mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund. 22 % av eleverna med utländsk bakgrund och 9 % av eleverna med svensk bakgrund klarar inte behörigheten till nationellt gymnasieprogram. För att bekämpa segregationen behövs mer mångfald i alla skolor. Därför menar jag att friskolorna redan i dag borde få ett krav på sig att ha likabehandlingsplaner, i vilka man åläggs ett särskilt ansvar att verka för en bredare rekrytering av elever. Friskolor som ej arbetar med dessa planer ska ej godkännas av Skolverket. Varje elev som misslyckas med att nå upp till den grundläggande behörigheten är ett misslyckande av samhället. Alla skolor borde ta ett ansvar att hjälpa de elever som har det svårast!
Vilka åtgärder avser Ibrahim Baylan att initiera för att avvärja friskolornas möjligheter att aktivt välja bort elever?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1323 besvarad av Ibrahim Baylan
den 5 april
Svar på fråga 2005/06:1323 om friskolor och segregation
Statsrådet Ibrahim Baylan
Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avvärja friskolornas möjligheter att aktivt välja bort elever.
Den gemensamma skolan, där elever kan mötas oavsett vilken bakgrund de har, är kärnan i det svenska skolväsendet. Fördomar och motsättningar kan ha lättare att få fotfäste om inte elever träffas i en gemensam skola.
Likvärdigheten inom skolan är en mycket viktig fråga. Jag delar Luciano Astudillos oro över den segregerande effekt som fristående skolor kan ha och vi måste anstränga oss för att se till att alla elever i Sverige får tillgång till en likvärdig utbildning oavsett var i landet man bor eller i vilken skola man går.
För att en fristående skola motsvarande grundskolan ska kunna godkännas av Skolverket måste verksamheten uppfylla vissa grundläggande krav i skollagen. Skolan ska först och främst ge eleverna kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som grundskolan ska förmedla. Vidare måste skolan bland annat svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet samt vara öppen för alla elever.
Kravet på att en fristående skola ska vara öppen för alla är tillkommet för att dessa skolor inte ska ha en segregerande effekt. När en fristående skola har fler sökande elever än det finns platser följer det av förarbeten och rättspraxis att endast sådana urvalsgrunder som inte sätter öppenheten på spel får tillämpas. Tillåtna urvalsgrunder är kötid, geografisk närhet samt syskonförtur. Fristående skolor har även möjlighet att använda färdighetsprov i musik och dans, om utbildningen kräver att eleverna har särskilda färdigheter inom dessa områden.
Skolverket ska inom sin tillsyn fortlöpande kontrollera att fristående skolor uppfyller de krav som finns på verksamheten i lagar och förordningar.
I detta sammanhang vill jag lyfta fram att fristående skolor omfattas av den nyligen beslutade lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen innebär bland annat att varje skola ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Denna lag är tillämplig också på dem som söker till en viss utbildning. Lagen träder i kraft den 1 april 2006.
Jag vill här också nämna att det i fristående skolor som drivs i vinstsyfte kan finnas incitament att försöka undvika elever som har behov av extra resurser. Regeringen har bland annat av detta skäl nyligen tillsatt en utredning för att se över regleringen av offentliga bidrag till fristående skolor (dir. 2006:3). Utredningen ska arbeta efter principen att offentliga medel för elever i fristående skolor ska användas för själva verksamheten och att eventuella överskott i första hand ska återföras till verksamheten.
Det finns således i dag ett antal bestämmelser och initiativ som ska säkerställa att fristående skolor verkligen är öppna för alla elever. Jag ser dock med oro på de signaler som finns om att vissa fristående skolor ändå kan ha en segregerande effekt. Här tänker jag till exempel på konfessionella skolor där föräldrars religiösa tro styr barnens val av skola. Även om Sverige genom internationella överenskommelser åtagit sig att respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran som står i enlighet med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse måste konfessionella skolor uppfylla kraven på att ge eleverna en allsidig och saklig undervisning. I den kommande skollagspropositionen avser regeringen att förtydliga att alla skolor, kommunala såväl som fristående, ska bedriva en undervisning som är icke konfessionell.
Jag avser att noga följa utvecklingen på området för att se om det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa att alla elevers rätt till en likvärdig utbildning uppfylls.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.