Främmande arter i svensk miljö
Skriftlig fråga 2007/08:115 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-10-18
- Besvarad
- 2007-10-29
- Svar anmält
- 2007-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 oktober
Fråga
2007/08:115 Främmande arter i svensk miljö
av Hans Olsson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar och vattendrag samt i havsmiljön. I den svenska landmiljön har mer än 800 främmande arter etablerat sig. Många av dessa har utvecklats till plågoris som till exempel den spanska mördarsnigeln och jättebjörnlokan. Till andra problematiska arter kan räknas mink, vildsvin och vandringsmusslan. Den sistnämnda har sitt ursprung i Svarta havet och på 1980-talet väckte musslan stor internationell uppmärksamhet när den invaderade Stora sjöarna i Nordamerika och förorsakade enorma störningar i sjöarnas naturliga ekosystem, vilket också fått ekonomiska följdverkningar då den effektivt täppt till kylsystem och vattenintag till kraftverk och industrier.
Vilka initiativ avser ministern att ta i fråga om främmande arter i svenska biotoper?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:115 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2007/08:115 Främmande arter i svensk miljö
Miljöminister Andreas Carlgren
Hans Olsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta i fråga om främmande arter i svenska biotoper.
Det politiska arbetet med främmande arter rör sådana arter som spridits med människans hjälp till nya områden, och som utgör ett hot mot biologisk mångfald. I de allra flesta fall lyckas sådana arter inte etablera sig, men i ett antal fall medför spridningen betydande skador på ekosystem eller samhällets verksamhet. Hans Olsson nämner några exempel på problematiska arter.
Ansvaret för hantering av främmande arter är fördelat på de myndigheter vars sakområde berörs. Exempelvis har Fiskeriverket utarbetat riktlinjer för arbetet med utsättning av fisk i vatten. För att stoppa oavsiktlig spridning av kräftdjur har Sverige som ett av få länder inom EU förbjudit import och transport av levande limniska kräftdjur till landet.
Riksdagen identifierade i samband med förra miljömålspropositionen främmande arter som ett växande hot vilket kräver ett samlat, förebyggande grepp. Därför arbetar nu Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Jordbruksverket och Tullverket med en nationell strategi och handlingsplan som ska syfta till att etablera ett system för hantering av införsel, förflyttning och utsättning av främmande arter och genotyper. I uppdraget ingår att se över eventuella behov av att komplettera Sveriges regelverk och förstärka miljöövervakningen. Jag avvaktar denna redovisning, och vill därför inte i dag avisera några särskilda initiativ.
Jag vill utöver detta nämna att regeringen deltar aktivt i de internationella organ som hanterar främmande arter, för att få till stånd och genomföra nödvändiga överenskommelser som kan motverka att främmande arter över huvud taget förs in i Sverige. Det handlar bland annat om konventionen om biologisk mångfald, Bernkonventionen, växtskyddskonventionen och konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. I Sveriges närområde är Östersjön särskilt känslig för etablering av främmande arter. För att bidra till att minska spridningen av främmande organismer med fartyg utsåg regeringen den 15 februari i år en särskild utredare som ska granska förutsättningarna för Sverige att ratificera den internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment som antogs 2004 av den internationella sjöfartsorganisationen, IMO. Utredaren ska klargöra utestående frågor inför en ratificering och föreslå lämpliga författningstexter. Uppdraget ska redovisas senast den 2 januari 2008.
En stor del av arbetet med att tillskapa ett bättre regelverk måste ske via samarbetet inom EU. Regeringen välkomnar därför att EU-kommissionen i sitt meddelande (KOM (2006)216 slutlig) om att hejda förlusten av biologisk mångfald, betonar behovet av EU-gemensamma åtgärder och en sammanhållen strategi för främmande arter. Regeringen deltar genom Naturvårdsverket i det förberedande arbetet med strategin.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.