Fossilfri järn- och stålproduktion

Skriftlig fråga 2022/23:785 av Peter Hultqvist (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-14
Överlämnad
2023-06-14
Anmäld
2023-06-15
Svarsdatum
2023-06-21
Sista svarsdatum
2023-06-21
Besvarad
2023-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls satsning på Hybrit handlar om att utveckla en fossilfri värdekedja för järn- och stålproduktion. Det hela handlar om en omfattande omställning som enligt SSAB:s planer ska pågå till omkring 2030. Ett stort antal nya arbetstillfällen, fossilfri produktion som reducerar koldioxidutsläppen samt en helt ny kvalitativ nivå för svensk stålindustri är det som kan bli resultatet.

Utdragna tillståndsprocesser och ett icke-transparant system för fördelning av el är två problem som projektet möter. Fördelningen av el står i nuvarande system inte i relation till vad samhällsnyttan kräver. Tidsutdräkt på båda dessa punkter kan leda till svårigheter som försvagar den svenska positionen såtillvida att andra länder går snabbare fram med liknande investeringar. I såväl USA som Finland är intresset stort.

Det måste vara ett grundläggande samhällsintresse att bästa möjliga förutsättningar skapas för framtidsinriktade projekt av detta slag.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stödja och underlätta omställningen av stålindustrin och dess värdekedja vad gäller såväl fördelningen av el som förkortade tillståndsprocesser?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:785 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/ 03421 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:785 av Peter Hultqvist (S)
Fossilfri järn- och stålproduktion

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stödja och underlätta omställningen av stålindustrin och dess värdekedja vad gäller såväl fördelningen av el som förkortade tillståndsprocesser.

Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Men den innebär också enorma möjligheter. Sverige har världsledande företag som ligger i framkant i att elektrifiera sina verksamheter och skapa klimatsmarta produkter. Men för att de ska klara sin uppgift, måste regelverken fungera främjande, inte hämmande. Därför lägger regeringen om energipolitiken för att möjliggöra elektrifieringen genom ny planerbar elproduktion i Sverige, öka takten i utbyggnaden av elsystemet i fråga om såväl elnät som elproduktion, och stärka försörjningstryggheten för svenska hushåll och företag.

För att bättre kunna fördela tillgången till kapacitet i det svenska elnätet lämnar regeringen löpande uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) och Energimarknadsinspektionen. Exempelvis de uppdrag som regeringen beslutade den 15 juni 2023 om att utreda en utvecklad och effektiv informationsdelning vid ansökningar om nya anslutningar till elnäten och att effektivisera processen för anslutning till transmissionsnätet. Vidare har Svenska kraftnät, som en del i genomförandet av regeringsuppdraget att främja ett mer flexibelt elsystem (I2022/01578), tagit fram en strategisk handlingsplan för ökad flexibilitet. Uppdraget kommer att slutredovisas den 15 december 2023.

Jag håller med om att miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Regeringen har aviserat att vi ämnar gå vidare med förslag från miljöprövningsutredningen och klimaträttsutredningen, vissa förslag är redan genomförda.

Även om flera utredningar tidigare genomförts så behövs det tas ett bredare helhetsgrepp där en utredning ser över alla möjligheter att effektivisera prövningen. Mot bakgrund av tidsaspekten i omställningen är det olyckligt att tidigare regering inte valde att göra detta. Regeringen har därför beslutat tillsätta en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken, processuella såväl som materiella. Syftet är att göra tillståndsprocesserna snabbare och mer förutsebara Här ingår att utreda bl.a. hur det svenska regelverket kan förändras för att Sverige inte ska ställa omotiverat höga krav i förhållande till vad EU-rätten kräver. Även ansvarsfördelningen mellan myndigheter och myndighetsstrukturen ska ses över i syfte att effektivisera miljötillståndsprocesserna. Avslutningsvis arbetar regeringen aktivt med att utveckla styrning och organisering av myndigheterna på energiområdet för att de ska ha så goda förutsättningar som möjligt att bidra i arbetet med att genomföra den nya energipolitiska inriktningen. Därför har regeringen den 30 maj 2023 beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över Svenska kraftnäts, Statens energimyndighets, Energimarknadsinspektionens och Elsäkerhetsverkets uppgifter och ansvar.

Stockholm den 21 juni 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.