försvarets helikoptrar och flygpersonalens utrustning
Skriftlig fråga 2003/04:318 av Persson, Göran (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-21
- Inlämnad
- 2003-11-21
- Besvarad
- 2003-12-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2003/04:318
av Göran Persson i Simrishamn (s) till försvarsminister Leni Björklund om försvarets helikoptrar och flygpersonalens utrustningDen tragiska olyckan utanför Göteborgs kust nyligen, där en helikopter av typ Superpuma kraschade, gör det nödvändigt att väcka frågor kring helikopterns utrustning. År 2000 kraschade en helikopter av samma typ i Lapplandsfjällen @ också då med dödsfall som följd. Efter den olyckan konstaterade Statens haverikommission (SHK) i sin utredning att Superpuman hade flera tekniska brister. Bland annat saknades inspelning av kommunikation och manövrering ombord, utrustning att registrera flygdata och upptäcka hinder nära helikoptern. SHK påpekade att majoriteten av militära Superpumor i andra länder har denna typ av utrustning. Försvaret lovade att åtgärda bristerna efter SHK:s utredning, dock kan vi konstatera att detta inte har gjorts @ utrustningen fanns till exempel inte på den helikopter som förolyckades i dagarna. Beställningen ligger hos FMV, men är inte levererad. Dessutom har flygpersonal i flera år begärt att få signalfärgade dräkter som är lättare att upptäcka vid olycka. Enligt Försvarsmakten används dock gröna dräkter utan reflexer på grund av att de lämpar sig bäst i krig.
Hur avser ministern att verka för att bristerna på försvarets helikoptrar samt flygpersonalens utrustning åtgärdas?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:318 besvarad av Leni Björklund
den 3 december
Svar på fråga 2003/04:318 om försvarets helikoptrar och flygpersonalens utrustning
Försvarsminister Leni Björklund
Göran Persson i Simrishamn har frågat mig hur jag avser att verka för att bristerna på Försvarsmaktens helikoptrar och flygpersonalens utrustning ska åtgärdas. Bakgrunden till Göran Perssons fråga är olyckan med en av Försvarsmaktens helikoptrar utanför Göteborg nyligen.
Jag vill börja mitt svar till Göran Persson med att uttrycka min stora sorg över denna olycka och mitt djupa deltagande med den skadade besättningsmannen och med de efterlevande till de omkomna.
Varje olycka som inträffar inom Försvarsmakten leder till att säkerhetsfrågor åter belyses. Detta är både bra och nödvändigt. Vi har i Sverige ett system där en oberoende instans, Statens haverikommission, utreder flyg- och helikopterolyckor. Haverikommissions uppgift är att undersöka olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är att liknande händelser ska undvikas i framtiden. Haverikommissionens undersökningar syftar däremot inte till att fördela skuld eller ansvar. Jag tycker att det här är ett bra system och Haverikommissionen har genom sitt arbete bidragit till att förbättra säkerheten inom en rad områden.
En av Haverikommissionens utredningar gäller olyckan med en av Försvarsmaktens helikoptrar i Kebnekaisefjällen i augusti 2000 (Rapport RM 2002:01). Vid denna olycka omkom de tre besättningsmännen. I sin rapport i april 2002 lämnade Haverikommissionen ett flertal rekommendationer till Försvarsmakten om hur säkerheten kan förbättras.
Regeringen har redan tidigare uppmärksammat säkerhetsfrågorna inom Försvarsmaktens helikopterförband. I regleringsbrevet för Försvarsmakten för 2001 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att bifoga ett yttrande av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion till myndighetens redovisning i årsredovisningen av åtgärder för att förbättra helikopterförbandens förmåga. Sedan dess har regeringen redovisat säkerheten hos helikopterförbanden för riksdagen i budgetpropositionerna för 2002, 2003 och 2004 (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 6, prop. 2002/03:1, utgiftsområde 6 och prop. 2003/04:1, utgiftsområde 6).
I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen bland annat att regeringen utgick från att Försvarsmakten i arbetet med att förbättra helikopterförbandens förmåga beaktade de synpunkter som framförts av säkerhetsinspektionen och Haverikommissionen. Regeringen anförde vidare att den avsåg att följa upp de åtgärder som Försvarsmakten vidtar. I regleringsbrevet för Försvarsmakten för 2003 uppdrog regeringen åt myndigheten att i delårsrapporten och årsredovisningen redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. Med utgångspunkt i Försvarsmaktens delårsrapport 2003 redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2004 för riksdagen de åtgärder Försvarsmakten vidtagit och resultatet av dessa.
När det gäller helikopterolyckan utanför Göteborg är det viktiga nu att Haverikommissionen kan undersöka orsakerna till olyckan och lämna förslag till åtgärder för att undvika liknande händelser.
Det är viktigt att såväl antalet olyckor inom försvaret som konsekvenserna av inträffade olyckor begränsas. Säkerhetsarbetet måste därför alltid bedrivas med stor kraft. Jag utgår från att Försvarsmakten fortsätter att genomföra de åtgärder som Haverikommissionen rekommenderade i sin rapport efter olyckan i Kebnekaisefjällen. Jag utgår också från att Försvarsmakten kommer att vidta de eventuella åtgärder som behövs när Haverikommissionen senare lämnar sin rapport från Göteborgsolyckan. Jag kommer fortsätta att noga följa detta arbete. Skulle det visa sig nödvändigt kommer jag föreslå regeringen att besluta om lämpliga åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
