Forskningssatsning på Högskolan Dalarna
Skriftlig fråga 2008/09:215 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2008-11-10
- Besvarad
- 2008-11-20
- Svar anmält
- 2008-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga
2008/09:215 Forskningssatsning på Högskolan Dalarna
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
I samband med att regeringen presenterade sin forskningsproposition så deklarerades det att detta var en mycket stor satsning inför de kommande fyra åren. Högskolan Dalarna tilldelas 5,8 miljoner kronor i så kallade nya resurser. Det motsvarar i praktiken en uppräkning som i bästa fall kompenserar löne- och prisutvecklingen. Situationen är likartad vid ett antal mindre och medelstora högskolor.
Detta innebär för Högskolan Dalarna att de anslagna medlen inte kommer att bana väg för någon nysatsning. Om så ändå sker så bottnar det i Högskolan Dalarnas egen förmåga att engagera externa sponsorer, bidragsgivare och projektpartner. Staten anslår i dag 45 miljoner kronor till Högskolan Dalarnas forskningsverksamhet. Ytterligare 35 miljoner tillkommer i stöd från olika typer av externa partner.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder som från statens sida skapar ekonomiska förutsättningar för att bana väg för att utveckla forskningsverksamheten vid Högskolan Dalarna och vid ett antal andra mindre och medelstora högskolor?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:215 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2008/09:215 Forskningssatsning på Högskolan Dalarna
Statsrådet Lars Leijonborg
Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder som från statens sida skapar ekonomiska förutsättningar för att bana vägen för att utveckla forskningsverksamheten vid Högskolan Dalarna och vid ett antal andra mindre och medelstora högskolor.
Regeringen har valt att prioritera kvalitet vid fördelningen av forskningsresurser till universitet och högskolor. Vetenskapliga citeringar och externa medel är de mest rättvisande mått vi i nuläget har att tillgå för denna fördelning. Det ger tydliga incitament för lärosätena att kraftsamla och profilera sig inom de områden där de har eller har möjlighet att nå internationell toppklass.
Det nya systemet för fördelning av direkta anslag till forskning vid lärosätena, som presenteras i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), innebär att alla universitet och högskolor ska bedömas i samma modell, där nya resurser och 10 procent av befintliga anslag ska omfördelas efter kvalitetskriterier.
Samtliga universitet och högskolor får enligt förslaget en ökning av resurserna, eftersom mycket nya medel tillförs – mer än vad som föreslagits av någon tidigare regering. Systemet innebär att alla får en ”skyddad” resurs om 8 000 kronor per helårsstudent, vilket i praktiken innebär att lärosäten som i dag har låga forskningsanslag gynnas. Samma fördelningskriterier ska gälla för alla vilket medför att de största procentuella ökningarna av anslagen går till några av högskolorna. Resursfördelningen kommer att följa pris- och löneutvecklingen.
Den valda modellen ger lärosätena möjlighet att påverka fördelningen genom att bedriva ett aktivt kvalitetsarbete.
Särskilt högskolorna har varit angelägna att bedömas efter samma kriterier och enligt samma modell som universiteten. Jag avser inte att föreslå någon ändring i den ordningen.
Det finns också möjligheter för alla lärosäten med forskning inom något av de i propositionen utpekade strategiska forskningsområdena att ansöka om så kallade strategiska forskningssatsningar. Dessa resurser ska fördelas efter fristående bedömning där alla lärosäten kan vara med och konkurrera och där kvalitet ska fälla avgörandet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
