Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

forskningspropositionen

Skriftlig fråga 2002/03:853 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-04-29
Inlämnad
2003-04-29
Besvarad
2003-05-07
Svar anmält
2003-05-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga 2002/03:853

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om forskningspropositionen

I vårpropositionen fastslås en besparing på 60 miljoner kronor för 2003 inom utgiftsområde 16, utbildning och forskning. Exakt var pengarna ska tas framgår inte utan det är en öppen fråga som regeringen avser att återkomma till i budgetpropositionen som presenteras i höst. Denna väntetid på flera månader skapar osäkerhet i hela utbildningssektorn.

I tidningen Dagens forskning kan man i dag läsa att regeringens aviserade forskningsproposition verkar senareläggas från hösten 2004 till 2005. Detta besked skapar osäkerhet i en för Sverige viktig sektor. Forskningssektorn befinner sig i ett ekonomiskt och politiskt ansträngt läge, och den emotser regeringens besked på viktiga punkter inför framtiden.

Den kristdemokratiska linjen ligger fast. Vi avser inte att göra ospecificerade besparingar och vi satsar mer pengar på forskning än regeringen.

Min fråga till utbildningsministern är:

Vad avser utbildningsministern att göra för att skapa trygghet i utbildnings- och forskningssektorn då regeringen i nuläget väljer att inte ge besked om framtiden för denna sektor?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:853 besvarad av Thomas Östros

den 7 maj

Svar på fråga 2002/03:853 om forskningspropositionen

Utbildningsminister Thomas Östros

Sverige satsar mer än 4 % av BNP på forskning och utveckling (FoU) vilket är mer än vad som görs i något annat land i världen. Sverige tillhör den grupp av länder som satsar mest offentliga resurser på forskning, men vi har även ett mycket FoU-intensivt näringsliv.

I samband med den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (proposition 2000/01:3) avsattes ytterligare resurser för forskning. Under perioden 2001@2004 tillförs omkring 1,5 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning.

Regeringen har aviserat att den avser att lägga en forskningspolitisk proposition en gång per mandatperiod och arbetet med nästa proposition är i full gång. Som en förberedelse till denna diskuteras i regeringens forskningsberedning olika aspekter av den svenska forskningspolitiken.

Regeringen har även lagt uppdrag till lärosäten, forskningsråd och andra berörda myndigheter att utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier. Dessa strategier ska inlämnas till Regeringskansliet i november och kommer att utgöra några av de viktigaste underlagen till den kommande forskningspolitiska propositionen. I den förra propositionen formades den nya organisationen för finansiering av svensk forskning samtidigt som de fyra nya myndigheterna tillfördes ytterligare resurser utöver de anslag som överfördes från de tidigare finansiärerna. Totalt tillfördes omkring 1,5 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning varav mer än 500 miljoner kronor var en förstärkning till det nybildade Vetenskapsrådet. I nästa forskningspolitiska proposition kommer regeringen självklart att följa upp de erfarenheter vi hittills fått av det nya systemet för forskningsfinansiering och utifrån diskussionerna i forskningsberedningen och de inkommande forsknings- och kunskapsstrategierna identifiera nya frågor inom det forskningspolitiska området. Nästa forskningspolitiska proposition kommer som aviserats att presenteras under denna mandatperiod.

I regeringsförklaringen betonades att forskningens frihet ska garanteras och att grundforskningen ska stödjas. De påbörjade satsningarna på biovetenskap och bioteknik ska fortsätta, den högre utbildningens internationella konkurrenskraft ska stärkas och fler ska gå vidare till forskarutbildning. Utbildning och forskning är en investering för framtiden och jag har för avsikt att även fortsättningsvis hålla en hög ambitionsnivå inom mina ansvarsområden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.