Fördröjd EU-ersättning till mjölkbönder

Skriftlig fråga 2015/16:614 av Magnus Oscarsson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-12
Överlämnad
2016-01-12
Anmäld
2016-01-13
Svarsdatum
2016-01-20
Sista svarsdatum
2016-01-20
Besvarad
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

De svenska mjölkbönderna är hårt pressade ekonomiskt. Varje vecka tvingas fem mjölkbönder att lägga ned sin mjölkproduktion. EU:s jordbruksersättning är för många en avgörande inkomst i företaget.

Nyligen kom beskedet från Jordbruksverket att utbetalningen av 2015 års kompensationsstöd, nya ersättningar för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion samt miljöersättning till vallodling, betesodling och slåtterängar fördröjs och den sista utbetalningen beräknas ske under november månad. En sådan fördröjning kommer att slå hårt mot redan ekonomiskt pressade mjölkbönder.

Jag vill fråga statsrådet Sven-Erik Bucht följande:

När fick statsrådet kännedom om att dessa ersättningar för 2015 fördröjs till hösten 2016 och vilka åtgärder vidtog statsrådet utifrån den informationen?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:614 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/00215/HL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:614 av Magnus Oscarsson (KD) Fördröjd EU-ersättning till mjölkbönder

Magnus Oscarsson har frågat mig när jag fick kännedom om att dessa ersättningar för 2015 fördröjs till hösten 2016 och vilka åtgärder jag vidtog utifrån den informationen.

Jag har förståelse för att utbetalningarna av EU-stöd har stor betydelse för många jordbruksföretag. Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av EU-stöden till jordbruket redan i december månad det innevarande stödåret. Detta har varit en tidig utbetalning av en stor summa pengar till jordbruket, jämfört med flera andra länder i EU.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 blev ett exceptionellt år då Jordbruksverkets arbete med de nya it-systemen som krävs för de nya stödformerna försenades, bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Merparten av gårdsstödet och miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar samt vallodling kunde ändå betalas ut i december 2015. För kompensationsstödet samt de nya ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion kommer ett förskott på 85 procent av stöden att betalas ut i mars månad. De medel som kvarstår för utbetalning i november blir inte stora belopp per stödmottagare, även om det finns avvikelser som kan drabba enskilda individer.

Jag vill också nämna att regeringen med anledning av situationen i mjölksektorn beslutade om en maximal tilläggsfinansiering av det särskilda mjölkstödet från EU, vilket också till större delen betalades ut före årsskiftet.

Näringsdepartementet har kontinuerligt diskussioner med berörda myndigheter om situationen avseende stöden. Den samlade bilden har hittills varit att ytterligare resurser inte skulle förbättra situationen. Det beror dels på brist på nödvändig kompetens för att bygga komplicerade it-system men också på att nya regeltolkningar från EU-kommissionen inkommit löpande vilket har medfört behov av omfattande ändringar av redan påbörjat arbete.

Jag är väl medveten om att EU-stöden är viktiga för lantbrukarna och jag har stor förståelse för den situation som många mjölkbönder nu befinner sig i. Det är dock viktigt att utbetalningarna av EU-stöden blir korrekta från början eftersom det minimerar risken för återkrav och sanktioner. It-system för kontroll och handläggning av de nya stöden är därför mycket viktiga. Att ta fram dessa it-system och att genomföra utbetalningarna är Jordbruksverkets ansvar och de har under tidigare år fått extra medel för genomförandet av den nya politiken.

Stockholm den 20 januari 2016

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.