Till innehåll på sidan

Fördelning av kostnaderna för sjö- och flygräddning

Skriftlig fråga 2020/21:2279 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-18
Överlämnad
2021-03-22
Anmäld
2021-03-23
Svarsdatum
2021-03-31
Sista svarsdatum
2021-03-31
Besvarad
2021-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Nyligen kunde vi ta del av Sjöfartsverkets anslagsframställan och treårsplan för perioden 2022–2024. Planen innehåller ett flertal punkter kring angelägna satsningar. Bland annat framhålls vikten av investeringar i nya isbrytare och åtgärder för att ställa om statens fartyg i enlighet med de svenska klimatambitionerna. Av framställan framgår även att det ekonomiska läget är ansträngt, och verket pekar i dessa delar på att medel bör tillföras myndigheten.

I fråga om sjö- och flygräddningen pekar Sjöfartsverket specifikt på att anslaget för sjöräddning bör öka för att täcka kostnader för ​allmänhetens och fritidsbåtstrafikens behov avseende såväl sjö- och flygräddning som underhåll och drift av vissa sjösäkerhetsanordningar.

Bakgrunden till myndighetens begäran är att det svenska systemet för sjö- och flygräddning (SAR-systemet) är ett gemensamt system. En i grunden kostnadseffektivlösning med flera användare/brukare – däribland handelssjöfart, skärgårds- och fritidsbåtstrafik, den civila luftfarten, Försvarsmakten samt annan flygverksamhet såsom icke tidtabellsbundna flyg, fritidsflygare med mera (så kallat allmänflyg).

Därutöver kan helikoptrarna under vissa förutsättningar användas av andra myndigheter och kommunal räddningstjänst. Kostnaderna för det gemensamma systemet finansieras enligt en sedan länge etablerad finansieringsprincip där olika avnämare står för sina respektive kostnader i systemet. Försvarsmaktens kostnader finansieras således av Försvarsmakten, den civila luftfartens andel av kostnaderna genom att Sjöfartsverket får ersättning via undervägsavgifterna, handelssjöfartens andel genom farledsavgifterna, och fritidsbåtstrafikens, allmänflygets och annan offentlig användning finansieras i sin tur över anslag. Under senare år har den finansieringsprincip som gällt för det gemensamma systemet frångåtts. Problematiken har påpekats av Sjöfartsverket under ett flertal år, och enbart för 2020 kan det konstateras att cirka 100 miljoner kronor som enligt gällande finansieringsprincip borde ha finansierats över anslag i stället har finansierats över farledsavgiften. Beloppet motsvarar cirka 10 procent av det samlade farledsavgiftsuttaget under ett år.

Sjöfartsverket yrkar mot denna bakgrund i sin framställan på att den etablerade finansieringsprincipen ska gälla så att respektive samhällssektor som nyttjar sjö- och flygräddningstjänst proportionerligt bekostar sin del och att anslaget därmed ska höjas.

Med anledning av vikten av att inte höja farledsavgifterna ytterligare skulle jag vilja fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur ser statsrådet på att en del av de avgifter som tas ut från handelssjöfarten används för att finansiera kostnader som enligt gällande finansieringsprinciper är hänförliga till andra brukare, och anser statsrådet att denna del av farledsavgiften är att betrakta som en skatt eller avgift?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2279 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/00984 Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2279 av Mikael Larsson (C) Fördelning av kostnaderna för sjö- och flygräddning

Mikael Larsson har frågat mig hur jag ser på att en del av de avgifter som tas ut från handelssjöfarten används för att finansiera kostnader som är hänförliga till andra brukare, och om jag anser att denna del av farledsavgiften är att betrakta som en skatt eller avgift.

Sjöfartsverket ska enligt instruktionen tillhandahålla sjö- och flygräddningstjänst och Sjöfartsverket ska för att finansiera verksamheten ta ut avgifter för detta. Sjöfartsverket får dock genom ett anslag årligen tillskott för att delfinansiera verksamheten. Avgiftskonstruktionen har tillämpats under lång tid och under flera regeringar och har fungerat väl.

Jag vill även lyfta fram att regeringen genomför en mängd investeringar i sjöfartsinfrastrukturen så som nya slussar i Södertälje- och Trollhätte kanal, samt farledsfördjupningar i Mälaren, in till Luleå hamn samt in till Göteborgs hamn. Detta är investeringar som alla var och en uppgår till miljardbelopp och som finansieras via anslag och hamnarna. Därtill har regeringen genomfört ett kapitaltillskott till Sjöfartsverket på 300 miljoner kronor under föregående år med anledning av kraftigt minskade intäkter till följd av pandemin.

Låt mig samtidigt konstatera att det är den nuvarande regeringen som skapar långsiktiga förutsättningar för sjöfarten i Sverige genom att tredubbla investeringarna i farleder och genom att dubbla forskningsinsatserna för just sjöfarten inom Trafikverkets forskningsportfölj. Vi har också en nationell samordnare för inrikes och kustnära sjöfart som har i uppdrag att främja dels överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart, dels sjöfartens omställning till fossilfrihet.

Stockholm den 30 mars 2021

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.