Flyktingbarn och kommuner som inte vill ta emot flyktingar
Skriftlig fråga 2006/07:1474 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-07-06
- Besvarad
- 2007-07-17
- Besvarad
- 2007-07-20
- Anmäld
- 2007-08-16
- Svar anmält
- 2007-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1474 Flyktingbarn och kommuner som inte vill ta emot flyktingar
av Hans Olsson (s)
till statsrådet Tobias Billström (m)
I slutet av föregående månad konstaterade Migrationsverket att 271 ensamkommande flyktingbarn väntade på kommunplacering. Under årets fem första månader kom 502 asylsökande barn och ungdomar utan vårdnadshavare till Sverige, de flesta pojkar i åldern 16–17 år.
En rad borgerliga kommuner vill inte ta emot flyktingar med hänvisning till att kommunen sålt den tidigare kommunalägda hyresrätten och dessutom inte vill bygga hyresrätt. Kommunen ”saknar bostäder” heter det mer officiellt.
Dessa kommuner borde därför i stället kunna ta ett större ansvar för de ensamkommande flyktingbarnen som måste placeras i svenska familjer som redan har bostäder.
Hur avser statsrådet att förmå de kommuner som vägrat att ta emot flyktingar att ta sitt ansvar för flyktingmottagningen och för de ensamkommande flyktingbarnen?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1474 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2006/07:1474 Flyktingbarn och kommuner som inte vill ta emot flyktingar
Statsrådet Tobias Billström
Hans Olsson har frågat mig hur jag avser att förmå de kommuner som vägrat ta emot flyktingar att ta sitt ansvar för flyktingmottagningen och för de ensamkommande flyktingbarnen.
Den 1 juli 2006 genomfördes en lagändring som innebar att ansvaret för boende och omvårdnad av ensamkommande asylsökande barn överfördes till kommunerna. Syftet med reformen var att stärka skyddet för ensamkommande barn då kommunerna ansågs mer lämpade att ta hand om och tillgodose barnens behov. Migrationsverket har dock kvar ett övergripande ansvar och ingår överenskommelser med kommunerna om boende och omvårdnad för de ensamkommande asylsökande barnen.
Den relativt korta förberedelsetiden för kommunerna innan reformen trädde i kraft, i kombination med en kraftig ökning av antalet ensamkommande barn, innebar att inte tillräckligt många kommuner träffade överenskommelser med Migrationsverket om permanenta boendeplatser.
I syfte att förbättra mottagandet och för att få fler kommuner att ta emot ensamkommande barn har regeringen avsatt medel i årets vårproposition för att öka ersättningarna till kommunerna. Den årliga ersättningen till de kommuner som tar emot ensamkommande barn höjs från 500 000 kronor till 1 miljon kronor under 2007. Dessutom ökar ersättningen för platser i gruppboenden. Därutöver ges kommunerna ersättning för nödvändig vård även efter 18-årsdagen och fram till att personen i fråga fyllt 21 år, under förutsättning att vården har påbörjats före 18 års ålder. Genom dessa förändringar får kommunerna möjlighet till en bättre framförhållning, men framför allt innebär det en större trygghet för barnen för att dessa så långt som möjligt ska slippa behöva byta vistelseort och skola med mera.
Redan nu ser vi att antalet kommuner som ingått överenskommelser med Migrationsverket ökat och att fler kommuner kommer att träffa överenskommelser under hösten. Jag ser därför med stor tillförsikt på den positiva utvecklingen och hoppas att den ska fortsätta så att boendesituationen för ensamkommande barn kan lösas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.