Finskundervisning i Sverige

Skriftlig fråga 2007/08:1353 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-06-12
Inlämnad
2008-06-12
Besvarad
2008-06-18
Svar anmält
2008-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga

2007/08:1353 Finskundervisning i Sverige

av Elina Linna (v)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson meddelade den 8 juni att Sverige kommer att stödja Svenska institutet med ytterligare 350 000 kronor i syfte att öka intresset för svenskundervisning i Finland. Nyligen sade samarbetsminister Husmark Pehrsson att det svenska språket, tillsammans med en lång gemensam historia och kulturella band, är ”ett av många bidrag till de nära relationer som finns i dag mellan Sverige och Finland. Jag är därför glad över att vi kan ge resurser för att stödja utvecklingen av svenskundervisning i Finland.”

Jag förutsätter att samarbetsministern är lika övertygad om att det finska språket, tillsammans med en lång gemensam historia och kulturella band, medverkar till att upprätthålla de nära relationer som finns mellan våra länder. I dag bidrar finska staten, via Finlandsinstitutet, ekonomiskt till att bland annat öka intresset för finska språket i Sverige. Men då det i Sverige finns ett stort antal barn med finska som modersmål, som inte erbjuds undervisning på finska i svenska skolor, borde det även ligga i svenskt intresse att öka finskundervisningen i Sverige. Inte minst då möjligheten att studera finska på svensk högskola har försämrats från år till år – trots våra länders långa gemensamma historia.

För över åtta år sedan ratificerade Sverige Europarådets konvention om nationella minoriteter och språkkonventionen. Sedan dess har överlag intresset för finskundervisning minskat. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Cristina Husmark Pehrsson:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att intresset för finskundervisning i Sverige ska öka?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1353 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 18 juni

Svar på fråga

2007/08:1353 Finskundervisning i Sverige

Utbildningsminister Jan Björklund

Elina Linna har frågat socialförsäkringsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att intresset för finskundervisning i Sverige ska öka.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Liksom Elina Linna anser även jag att det är viktigt att finska språket ges en stark ställning i Sverige. Därvid har skolan en betydelsefull uppgift att hjälpa eleverna att både bevara och utveckla sitt modersmål och sin kultur.

I 2 kap. 9 § grundskoleförordningen (1994:1194) föreskrivs att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne, om eleven har grundläggande kunskaper i språket och om eleven önskar få sådan undervisning. Enligt 2 kap. 13 och 18 §§ grundskoleförordningen är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om minst fem elever önskar undervisning i språket. Motsvarande bestämmelser finns även i 5 kap. 7 och 12 §§ gymnasieförordningen (1992:394).

Finska språkets ställning har dock ytterligare stärkts genom ändringar i  grundskole- och gymnasieförordningarna som träder i kraft den 1 juli 2008. Ändringarna innebär att finska språket undantas från kravet att en elevs modersmål ska vara elevens umgängesspråk för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda modersmålsundervisning. Vidare undantas finska språket från kravet att minst fem elever önskar modersmålsundervisning i språket för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda sådan undervisning.

Syftet med dessa ändringar är bland annat att uppfylla Sveriges åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Därutöver har regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att redovisa vilka åtgärder ett urval av kommuner har vidtagit för att informera skolor och föräldrar om elevers rätt till modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken.

Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att under 2008 och 2009 undersöka behovet samt stödja utveckling och produktion av böcker eller andra läromedel för de nationella minoriteterna, bland annat finska. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda modersmålslärare och redovisas senast den 1 november 2009.

Regeringen har dessutom gett Utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) i uppdrag att lämna förslag på hur examensbeskrivningen för utbildningen till lärare i modersmål bör utformas inom lärarutbildningens ram för att täcka behovet av lärare i minoritetsspråk i grundskolan och gymnasieskolan och hur utbildningen till lärare i minoritetsspråk kan göras attraktiv så att behovet av lärare i grundskolan och gymnasieskolan täcks (dir. 2008:43). Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 15 november 2008.

För att ytterligare stärka minoritetsspråkens ställning undersöker regeringen om distansundervisning kan vara ett sätt att tillhandahålla undervisning i modersmål med god kvalitet för elever i skolor som saknar lärare med utbildning för ämnet. Skolverket har därför fått regeringens uppdrag (U 2007/2910/G, U 2008/1675/G) att föreslå hur distansundervisning kan få anordnas för elever som är bosatta i Sverige. Skolverket ska redovisa uppdraget inom kort.

När det gäller högskoleutbildning har universitet och högskolor i uppdrag att anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen har dock gett vissa lärosäten i särskilt uppdrag att ge utbildning i de nationella minoritetsspråken, bland annat finska. Undervisning i finska bedrivs också vid lärosäten utan sådant särskilt uppdrag. Det är studenternas efterfrågan som styr hur stor omfattning undervisningen i ett visst språk får och hur många lärosäten som väljer att ge utbildning i det språket.

Jag är angelägen om att minoritetsspråken, bland annat finska, bevaras och utvecklas och att elever ges möjligheter till att använda sitt modersmål. Min förhoppning är att de åtgärder jag här har presenterat kommer att bidra till detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.